Den globala pandemin har fått en global rit – runt hela världen laddas bilder upp på sociala medier på armen. Det är dött lopp mellan plåster och spruta.
Riter fyller två funktioner. För det första ger riten en känsla av att ha fast mark under fötterna efter en onormal period med undantagsstillestånd och kaos. För det andra ger riten en känsla av historisk kontinuitet och gemenskap, känslan av att vara lämnad på kajen är över. När bilden på armen är uppladdat infinner sig en skön känsla av att allt är normalt, tryggt och ordnat igen – den vaccinerade har ingått i de räddades gemenskap.
Reaktion mot samtidens populistiska anda
Bilderna på sociala medier bekräftar att människan är rationell, att hon litar på vetenskapen då det gäller och att hon inte är en foliehatt. Varje rationell människa förstår att det är mindre risk att dö av eller drabbas av biverkningar på grund av vaccinet, än att dö eller få livslånga men av viruset.
Det systematiska och rationella tänkande bringar inte enbart ordning i kaoset och gör livet normalt igen, tilliten till vetenskapen skapar också en global gemenskap som sträcker sig över alla tidigare kända kategorier som vi brukar använda såsom klass, kön, ålder, etnisk bakgrund, nationalitet eller religion. Nu gäller bara kategorierna vaccinerad eller ännu inte vaccinerad och så konspirationsteoretikerna, de som vägrar vaccin.
Kanske kan man se de globala plåster- och sprutbilderna som en motreaktion mot den nu rådande anda av nationalistiska känslor som populistiska partier gör allt för att elda på runt om i världen. Vi är trots allt människor på samma planet som delar samma bekymmer och oro över den globala pandemin. Genom att lägga upp en bild på armen initierar vi oss i en global gemenskap som sätter vårt hopp till rationellt vetenskapligt tänkande.
Fler övergångsriter
Riter där människan går från ett stadium till ett annat är så starka att jag ibland undrar om det inte är så att de finns i vårt DNA. Namngivningsriter eller välkomstriter för det nyfödda barnet, studentfirande för att markera övergången från barn till vuxen, riter för att markera att man bildar familj och riter som markerar övergången från levande till död finns i de flesta kända kulturer. Frågan är om inte riten som markerar lämnandet av gruppen ovaccinerad till gemenskapen vaccinerad är en ny global övergångsrit som fått starkt fäste i mänskligheten.
Vardagsriter, initiationsriter och religiösa riter
En annan typ av rit är vardagsriter, läs fredagsmys eller Kalle Anka och hans vänner klockan tre på julafton. Det är riter som vi gör periodiskt, t ex varje dag eller en gång per år. Vardagsriter är ofta sekulära medan den tredje typen av riter, initiationsriter i manliga ordenssällskap ofta är ett hopkok av religiösa, antika och sekulära inslag. Den fjärde typen av riter finns i de religiösa sammanhangen och de har som syfte att påminna de troende om vad guden/gudarna sagt och gjort och vad de troende skall göra. I de religiösa riterna finns ofta en magisk dimension uttalad, det rituella beteendet tänks orsaka ett utfall, eller åtminstone förhindra att ett kaos, en oordning inträffar. Men till alla dessa riter får jag återkomma en annan gång.
Överkurs
Den teori som är mest känd och som fortfarande används i studier av riter utformades av folkloristen Arnold van Gennap 1909 i Les Rites des passage. Han menar att riten har tre faser: separations-, övergångs- och inkorporeringsfas. När människan går från en social status till en annan anses hon särskilt känslig för att tas i besittning av onda andar och hon måste antigen vaktas extra noga eller åläggas en sträng disciplin. Men klarar hon isolering eller att utstå kaos så blir glädjen desto större då hon lämnar det gamla bakom sig och inkorporerats i den nya gemenskapen.
Det där med begrepp och kategorier är alltid lite lurigt, vad är vad? Vad är skillnaden mellan rit och vana? Rit och ritual? Rit och seder? I Sverige bänkar vi oss alla framför Kalle Anka på julafton, men genomgår vi då en rit eller följer vi en sed eller en vana?
Och så till sist: riten kan inte påverka kausaliteten mellan orsak och verkan. Däremot ger riten en känsla av trygghet. Vi kan inte påverka viruset genom vårt rituella beteenden, men vi kan få en känsla av att övergången från ovaccinerad till vaccinerad kommer att gå bra, även om det är läskigt.
