Det finns ett statistisk samband mellan ett lands ekonomiska och demokratiska utveckling (båda måste finnas) och framgångar i damfotboll. På herrsidan är det tvärt om.
Ekonomiskt välstånd och jämställdhet
Ju mer ekonomiskt utvecklat ett land är och ju längre landet har kommit i att göra sig av med patriarkala orättvisor mellan könen desto större möjligheter för kvinnor att spela fotboll på professionell nivå.
Fattigdom och jämlikhet
I herrfotbollen finns fortfarande unga män med etniskt svensk bakgrund som satsar på en fotbollskarriär. Ser vi till klass var det förr så att många manliga fotbollsspelare kom från lägre socioekonomiska miljöer, att sparka boll gav en möjlighet till klassresa. Idag kommer herrfotbollspelare från glesbygd eller från uppväxt i miljonprogrammen.
Men för att kunna behålla mansfotbollen på en önskad nivå (och här menar jag inte bara fotboll som en social aktivitet utan mer dess ekonomiska och patriarkala sida, vi får inte glömma de enorma ekonomiska värden som herrfotbollindustrin och dess kringverksamheter omsätter) tvingas idag västländer i högre utsträckning än tidigare att köpa manliga fotbollsspelare inte bara från Latinamerika utan från utvecklingsländer på en global nivå.
Vill vi göra en klassisk postkolonial analys ser vi att Europa tar män från en större del av världen än tidigare och utarmar därigenom utvecklingsländerna på herrsportens område. Dvs, väst tar inte bara naturtillgångar utan också de mest begåvade männen.
Ekonomi och jämställdhet II
I Sverige är damfotbollen mer etniskt homogen. Men i takt med att välstånd och jämställdhet ökar kommer det bli möjligt för fler kvinnor att spela fotboll, även de som är uppvuxna i miljonprogrammen. Damfotbollen har i dagsläget svårare än mansfotbollen att köpa spelare på en global nivå. En anledning är att kvinnor i utvecklingsländer på grund av patriarkala idéer om kvinnor och idrott, inte ges möjlighet att spela fotboll.
Att utvecklingen går åt rätt håll ser vi i att enstaka spelare köpts in från Latinamerika och att Pia Sundhage jobbar som tränare i Brasilien.
Publiken då? Jo det är de yngre generationerna av båda könen som hellre tittar på damfotboll än herrfotboll, det är roligare spel, fler mål och inga ungherrar som ligger på marken och ylar när de filmar. I de äldre generationerna är det främst män som tittar på herrfotboll och traditionell media vänder sig mest till den pappersläsande manliga publiken och rapporterar i mycket låg utsträckning om damfotboll, antagligen eftersom deras manliga läsare inte är intresserad av damfotboll. Varken den äldre herrpubliken eller media hänger med i utvecklingen, verkar det som.
OS 2021
I OS gör fyra jämställda länder upp om medaljerna: Sverige och Kanada om guldet och USA och Australien om bronset. USA har av hävd varit överlägset ledande med fyra OS-vinster sedan starten 1996. Tyskland och Norge har var sin vinst. Sverige är i final för andra gången.
I VM är mönstret liknande, sedan starten 1991 har USA vunnit 4 ggr, Tyskland 2 och Japan och Norge var sin gång. Sverige har hävdat sig väl med silver 1 gång och brons 3 gånger.
Vad det betyder att Tyskland inte är på pallplats? Säger Tysklands OS-förlust något om landets ekonomisk tillväxt? Innebär Tysklands OS-förlust en förändring av jämställdhet i landet eller är förlusten ett hack i kurvan? Det är ett ämne vi måste fundera vidare kring. Eftersom OS och VM spelas var fjärde år passar fotboll bra att fundera på i relation till mer övergripande makrotrender.
Överkurs
Sedan Jean-Jaques Rosseau 1762 introducerat tankar om civilreligion har publika ritualer och symboler i andra områden än de religiösa uppmärksammats, bland annat av Robert Bellah på 1960-talet. Man tänker att fotbollen precis som religionen har sina symboler av flaggor, utvalda festdagar och statyer av heliga män såväl som sina ritualer som t ex sånger och beteenden som är typiska för den specifika religionen respektive fotbollslaget. Religion och civilreligion lånar stoff av varandra och lever sida vid sida och både fotboll och religion fyller liknande funktioner i en kultur.
Att herrfotboll och religion har många likheter i frågor som gäller ritualer och symboler, men också i frågor som handlar om patriarkal kultur och moral råder det ingen tvekan om. Frågan är om damfotbollen kommer ha samma utveckling, eller om den kan hoppa över några led? I takt med sekulariseringen fortskrider och religion får minskad roll i samhället, behöver inte damfotbollen hämta stoff från religionen. Den jämställda damfotbollen kan fylla andra funktioner än att bekräfta en patriarkal kultur och religion genom att var en sekulär spegel av religionen.
Förhoppningsvis är demokratiska ideal om jämställdhet så starka att damfotbollen kan hoppa över patriarkala kulturella uttryck och gå direkt till en professionell idrottskultur.
