Ortodoxa kyrkan i Ukraina en demokratisk vattendelare för kyrkorna

Inställningen till Putins och Rysslands krig i Ukraina är en vattendelare för världens kyrkor. Hur ställer sig de religiösa samfunden och de kristna kyrkorna till Rysk ortodoxa kyrkan, Moskvapatriarkatet?

Vilka kyrkor har en fungerande demokratisk reflex? Å ena sidan har vi de kyrkor som värnar demokrati och fri- och rättigheter och som ställer sig på Ukrainas sida, å andra sidan de kyrkor som betonar enhet med Moskvapatriarkatet. En kyrka som i det närmaste fungerar som en auktoritär stats särskilda samfund och som legitimerar och försvarar Putins och Rysslands krig mot Ukraina.

Dialog som krigsprevention och ekonomiska sanktioner – några kyrkor agerar

Dialog som strategi för fredsprevention gavs upp på den politiska nivån i och med Putins och Rysslands krig mot Ukraina på en politisk nivå. Därpå följde ekonomiska sanktioner. Yttermera uppmaning till civilsamhället och näringsliv att avsluta kontakter med Ryssland.

På en global nivå tog många kyrkor tidigt avstånd från Moskvapatriarkatet i både ord och handling. Det gällde framförallt kyrkor som tillhör ortodoxa riktningar. Man genomförde de ekonomiska och teologiska sanktioner man hade möjlighet till och man upphörde med dialogen med Moskvapatriarkatet. I ord och handling visade man vilken sidan man stod på.

I Sverige har äntligen ett av alla samfund agerat, Equemniakyrkan.

Kyrkor som inte genomför sanktioner och som behåller dialogen med Moskvapatriarkatet

Kyrkorna i Sverige gick en annan väg. Genom Sveriges Kristna Råd (SKR) har 26 kyrkor med 6,4 miljoner medlemmar beslutat sig för att uttrycka enhet med Moskvapatriarkatet och att fortsätta med strategin dialog som krigsprevention. På en retorisk nivå kan man fördöma kriget, men i praktiken har kyrkorna i Sverige valt enhet med Moskvapatriarkatet. Hur man har lyckats med sina dialoger har det inte kommit några rapporter om.

SKR har, tvärt emot vad den politiska nivån uppmanat till och vad de kyrkor som ställt sig på Ukrainas sida gjort, valt att inte genomföra några sanktioner ( t ex bryta med Moskvapatriarkatet) inte heller att upphöra med dialog som krigsprevention. SKR har bibehålla kontakten med Putins förlängda arm. I media har man gång efter gång vidhållit att enheten med Moskvapatriarkatet, oavsett vad de gör, är av överordnat värde. Inga diskussioner om vilka kriterier som är lämpliga för kyrkorna att följa för den organisatoriska gemenskapen har först. Vi kan anta att meddelanden från SKR i pressen noterats av Ryssland.

Equmeniakyrkan tar första steget

I fredags em (5 maj 2022) kom nyheten att styrelsen för Equmeniakyrkan, genom föreståndaren Lasse Svensson, uppmanar Kyrkornas världsråd (KV) att utesluta Kirill (inte Moskvapatriarkatet) ur KV. Värt att notera är att det är styrelse för kyrkan som drivit på frågan om uteslutning.

Upprinnelsen till beslutet i Equmeniakyrkan är att en av samfundets pastorer, Lars Gunther, har agerat. Gunther är också ledamot i Equmeniakyrkans kyrkostyrelse. Enligt tidningen Dagen väckte har redan den 24 februari frågan om att utesluta Moskvapatriarkatet ur KV.

Argumentationen från Equmeniakyrkans styrelse bygger på att dialog som krigsprevention inte fungerar.

https://equmeniakyrkan.se/brev-till-kyrkornas-varldsrad

https://www.dagen.se/nyheter/2022/05/06/equmeniakyrkan-uteslut-patriark-kirill-ur-kyrkornas-varldsrad

https://www.svd.se/a/OrOeqE/frikyrka-vill-utesluta-rysk-patriark

SKR är splittrat

Det har alltså tagit mer än 2 1/2månad för att ett av Sveriges alla samfund börjar agera mot Moskvapatriarkatet, en kyrka som teologiskt legitimerar och försvarar Rysslands och Putins krig mor Ukraina.

Det har alltså tagit 2 ½ månad för att ett av Sveriges alla samfund lämnar den tomma teologiska retoriken och börjar agera.

Kyrkor som gärna påtalar att de som kristna är särskilt skickade till etiskt handlande och de gärna vill bidra med moralisk rådgivning till andra delar av samhället.

Värt att notera är att Equmeniakyrkan dels är medlemmar i SKR, dels att Lasse Svensson själv sitter i två av SKRs arbets- och referensgrupper. Dels i ’Plattform för Kyrkornas världsråd’, dels i ’Europa-ekumenisk plattform’.

https://www.skr.org/om-oss/arbets-och-referensgrupper/

En rimlig slutsats är att Equmeniakyrkan nu splittrar SKR. Dels följer Equmeniakyrkan inte de beslut som SKR fattat i enighet och som medlemssamfunden i SKR enligt stadgarna skall följa. Dels låter sig Equmeniakyrkan inte sedan i fredags den 6 maj 2022 sig företrädas av SKR.

Om fler kyrkor kommer att ha modet att följa efter Equmeniakyrkans första blygsamma steg återstår att se.

Nu får vi vänta in och se hur SKR reagerar på Equmeniakyrkans agerande. En maktstrid inom SKR blir verkligen intressant att följa.

Dela på