Flera stora medier har under veckan lyft hur valresultatet fördelar sig hos förstagångsväljare, vilket jag belyste i min förra blogg.

I veckans blogg tänker jag dels beskriva hur valresultatet ser ut i skolvalet hos ungdomar som läser på högstadiet och på gymnasiet, dels lyfta fram och kritisera några förklaringar till att konservativa och populistiska partier får många röster.

Vi vet att vår tid är polariserad och att många attraheras av auktoritära rörelser. Vi vet också att Winston Churchills ord inte gäller längre: ’Röstar man inte rött när man är ung har man inget hjärta; röstar man inte blått när man är gammal har man ingen hjärna’. Själv tänker jag att unga brukar vilja göra uppror mot auktoriteter.

Skolvalet 2022, det preliminära resultatet

Valdeltagandet för högstadiet är högt, kring 85%. Största partier är Moderater med 24%, Sverigedemokraterna med 21% och Socialdemokraterna med 16% av rösterna. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna får mellan 4–7% vardera. Resterande partier hamnar däremellan.

I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är M störst. SD får lägre siffror och S får högre jämfört med riksgenomsnittet. Målar vi med bred pensel på landsbygden är det generellt sett så att M behåller sina höga siffror, jämte SD, medan S får mindre antal röster. I mellanstora städer är bilden mer varierad.

Valdeltagandet för gymnasister är kring 90%. M får lite över 30% av rösterna, följt av SD som får kring 20% och S som får 16 %. MP och L får kring 4% och resterande partier hamnar däremellan. På landsbygden, mycket generellt sett, ökar SD, medan M och S kommer två och trea. I mellanstora städer är bilden mer varierad.

Jämför vi de två senaste kullarna av förstagångsväljare med gymnasister och högstadieungdomar så är tendensen liknande. Den stora trenden i framtiden är att M, SD och S kommer att vara de stora partierna, medan de mindre tappar väljare.

Därtill tycks kategorierna stad-land, utbildning och kön vara de kategorier som är de mest intressanta att titta på när vi vill få ett grepp om hur bilden av valdeltagandet ser ut.

Att beskriva och förklara är två olika saker

I media har jag sett forskare som förklarat, alltså inte beskrivit, valresultatet med att M och SD får höga siffror på landsbygden med bebyggelsemiljön. Det är begyggelsemiljön som förklarar varför t ex SD får höga siffror. Men en lantlig miljö kan inte förklara, bara beskriva, att framför allt män på landsbygden röstar på SD. Men majoriteten på landsbygden röstar ju inte på SD och samma forskare förklarar ju inte dessa väljares val med att de bor på landet. Överrepresentationen på landsbygden torde ha en annan förklaring, än just den lantliga miljön.

Bland S är dessutom hög utbildning en kategori som beskriver väljarkåren, medan utbildningsnivån är lägre hos SD. M förlorar röster till S i framförallt städer pga att väljare inte gillar att M samarbetar med ett parti långt ut på flanken, de vill troligtvis se mer mittenpolitik.

Kvinnor röstar i högre utsträckning på S och män i högre utsträckning på SD.

Att hålla isär beskrivande variabler (när, var hur, vem) med teorier som kan förklara varför bilden ser ut som den gör är centralt. Orsaken till att högutbildade kvinnor i städer i mycket låg utsträckning röstar på SD står inte att finna i att de är kvinnor. Förklaringen till att män med låg utbildningsgrad som bor på landsbygden röstar på SD står inte att finna i att de är män.

När det kommer till hur ungdomar röstar så är bilden liknanden den bland väljarkåren i stort. Unga män på landsbygden ser framför allt invandring och kriminalitet som de stora frågorna medan de unga kvinnorna både på land och i städer ser sjukvårdsfrågor (minns att psykisk ohälsa är den absolut största frågan hos unga kvinnor) och jämställdhet som de stora frågorna. Det är alltså hur vi hanterar etnisk bakgrund och/eller kopplat till kriminalitet och kön kopplat till makt och hälsa som är de stora frågorna.

I olika ungdomsundersökningar ser jag en faktor som sticker ut. Både unga kvinnor och män upplever att deras erfarenheter och åsikter inte lyssnas på, samtidigt som det politiska intresset är stort. Just bristen på inflytande kanske kan vara en tråd att dra i när nu statsvetare och andra forskare skall ta tag i frågan och förklara varför valresultatet ser ut som det gör. Sen är ju frågan om psykisk ohälsa hos unga, framför allt unga kvinnor, en mycket viktig nöt att knäcka för samhället. Huruvida ohälsotalen kommer gå upp med sittande politiskt styre eller ej, är en fråga som är viktig att följa.

Ser vi till hur unga röstar så ser vi troligtvis i kristallkulan för framtiden. Det tycks som att S blir elitpartiet i städer med högutbildade höginkomsttagare där social välfärd är viktigt såväl som att positionera sig mot SDs verklighetsuppfattning. SD å sin sida blir partiet som revolterar mot eliten och som samlar de som har lägre utbildning på landsbygden. Vi går alltså mot en liknande politiska karta som i USA där elit versus utmanare mot eliten samlas i två större partier och där geografiska, utbildningspolitiska och socioekonomiska faktorer jämte kön spelar roll. Emedan Kristersson valt att liera sig med SD för att få politisk makt, så verkar konsekvensen för M bli att de tappar urbana väljare. Utmaningen för M torde vara att dels inte bli helt utmanövrerade av SD, dels förlika sig med tanken att de inte är ett parti för eliten utan ett parti som attraherar väljare som vill göra uppror mot eliten i staden och som har väljare med låg ekonomisk, kulturell och utbildningsmässig status. En kanossavandring med andra ord.

Annars är vi inne i september och en tradition som kristendomen tog över från tidigare religioner är skördefestivaler. Bilder på gudinnor med ymnighetshorn överfulla med vindruvor är en symbol för att ladorna är fulla och att vi nu kan ställa till med en brakfest. Förr räknades skördefesten som vinterns första dag (dom måste ha tänkte fel, sensommar eller tidig höst låter bättre tycker jag); skördarna skulle vara bärgade och djuren hemma från betet. Skördefesten angav också att nu fick man tända ljus inne i husen.

I kyrkan firas skördefester, Tacksägelsegudstjänst eller Mickelsmäss, det är ärkeängeln Mikael som hedras.

I dag är höstfestivaler åter populära både i stad och på landsbygd (se där! något som förenar oss över generations- köns-, utbildnings- och stad/landsgränser) och själv skall jag stånka mig till Fårö och äta helgrillat lamm samtidigt som jag gottar mig över att vi fortfarande kan kalasa ihop, tros valresultatet. När jag kommer hem skall jag tända mina lågenergilampor och fundera på dels varför ungdomarna inte har ekonomi som en viktig fråga när de väljer vilket parti de känner sympati för, dels om inte Churchill hade lite rätt, trots allt?