Att reformationen spelat roll för hur kyrkor inreds vet de flesta. Ut med skulpturer, väggmålningar och ”bling-bling” i gamla kyrkor – in med det vita och rena så att Guds ord allena står i centrum. Så var den lutherska melodin på 1500-talet. Människor skulle läsa bokstäver, inte bilder. Men, det var en sak man glömde. Textilierna.
År 1571 spelar fortfarande roll idag
I stort sett har modet för kyrkotextilier blivit kvar som det var för 1000 år sedan och i vissa fall ännu längre tillbaka (tanken svindlar eller hur).
Prästerna idag får klä på sig liknande kläder som kollegor gjort under mer än 1000 år vid gudstjänster. Textilier som används för att klä på altare och predikstol och för kollekthåvar är gamla eller tillverkade efter äldre mönster. .
I Laurentius Petri´s kyrkoordning från 1571 kan man läsa att prästerna skall klä sig som ”plägsed är”. Med det menas att prästernas kläder och de liturgiska tygerna skall vara som de var innan reformationen. Petri var Sveriges första luterska ärkebiskop och bror till Olaus Petri. Bröderna har spelat stor roll för övergången från katolsk kristendom till luthersk kristendom i Sverige. Förutom kyrkoordningen från 1571 så var det han som såg till att bibeln översattes till svenska. Som kuriosa kan nämnas att Laurentius Petris båda döttrar gifte sig med de två ärkebiskopar som valdes till ämbetet efter honom. Keep it in the family, typ.
Tyger över jord och tyger i jord
Eftersom textilierna inte användes för att markera brottet mot katolicismen så är de unika historiska artefakter, textilierna påverkades inte av reformationen. De som är kvar från ca 1100-talet och framåt och de nytillverkade är båda lika intressanta.
De kyrkliga textilierna tillhör gruppen ”tyger över jord”. Till skillnad från de tyger som vi har kvar från tidigare och som finns ”i jord”, dvs de som hittas vid utgrävningar och i gravar. Historiska tyger är få överlag och därför är de kyrkliga textilierna otroligt viktiga för att förstå vårt kulturarv. De är inte en angelägenhet bara för Svenska kyrkan utan för oss alla.
Paramentik – läran om kyrkotextil och dess tillverkning
Det är inte mycket som förändras i kyrkotextilen. En liten förändring är att sk styvning försvunnit. Motiv fylldes förr ut med t ex gammalt papper så att de blev bulliga.
En annan förändring är motiven. Ärkebiskops Folkes kåpa från 1270, ett franskt arbete, (samma ärkebiskop som såg till att Sankt Eriks reliker överfördes från Gamla Uppsala kyrka till den nygrundade Domkyrkan) har tex motiv samlade i 30 cirklar. Dessa föreställer (tröttna inte nu utan läs igenom allt, det är historiskt viktigt!): Simprianus halshuggning, Nicasisu halshuggning, Johannes döpares halshuggning, Barnabas halshuggning, Mattias halshuggning, Laurentius på halstret, Clemens dränkning, Urbanus halshuggning, Petrus korsfästelse, Dionysius martyrium, Sidonis halshuggning, Eleutherius halshuggning, Stefans stening, Mattteus halshuggning, Andreas korsfästelse, Jakob dä halshuggning, Simons martyrium, Johannes martyrens halshuggning, Jakobs martyrium, Bartolomeus martyrium, Blasius halshuggning, Thomas martyrium, Paulus halshuggning, Leodegarius martyrium, Cosmas halshuggning, Judas halshuggning och så finns det några rundlar till med änglar, Maries kröning, S Göran till häst och Martin delar en mantel med en tiggare. De halshuggna m fl är de traditionella helgonen som det gått illa för och Göran och Martin är riddarhelgon och Marie är jungfru Maria.
Nya biskopskåpor – mer naturmotiv än elände
Nytillverkade biskopskåpor har mer stiliserade motiv än förr. När Susanne Rappman blev biskop i Göteborg var det viktigt för henne att använda återvunnet tyg. Gardiner och dukar i blått och vitt är inhandlade på loppis och motivet är ett broderat stiliserat ax. Johan Dalmans biskopskåpa är i guldfärg med röda detaljer och tyget är vävt i Italien och har bland annat träd som vävt motiv. Han är biskop i Strängnäs stift.
Överkurs: Biskopskullakåpan – Sveriges första ärkebiskopskåpa?
Troligtvis är det så att Sveriges första ärkebiskop, Stefans, kåpa från 1100-talet är den äldsta kåpan i Sverige. Det är ett mycket dyrbart arbete i guld, silver och rött siden och troligtvis franskt eller rhenländskt. Den kallas också Biskopskullakåpan och delar av kåpan fanns i Biskopskulla kyrka utanför Uppsala innan Historiska muséet köpte in den. Motivet, 24 rundlar (inte lika blodiga motiv som på Folkes kåpa) återfanns på ett antependium från 1600-talet. Redan då sydde man om och återanvände gamla fina grejer. Kolla på muséets hemsida så kan ni se några av rundlarna. Bland annat är Josef avbildad där han sitter med huvudet stöttat mot handen när Marias just fött Jesus .
De kyrkliga textilierna är mäktiga dyrgripar, ”textilier över jord”, som vi har Laurentius Petri från 1500-talet att tacka för att de fortfarande finns kvar och kan berätta så mycket för oss om vår historia.
