Den kokainmissbrukande och svurne fienden till kvinnors frigörelse, som aktivt motarbetade kvinnors rätt till lika rösträtt, Sigmund Freud, lanserade på 1910-talet i boken ”Totem och tabu: några överensstämmelser mellan vildars och neurotikers själsliv” en teori där han både ville förklara utvecklingen från flocklevande människoapor till dåtidens individbaserade civilisation och små pojkars utveckling till vuxna individer. Freud nöjde sig inte med detta grandiosa syfte, teorin gav också insikter i mäns neurotiska reaktioner.
Urhorden och urledaren
Till grund låg Charles Darwins teori om urhorden. Urledaren (man) var omnipotent och med tiden transformerade flocken honom till en allsmäktig gud. Urledaren var också potent och hade sexuell ensamrätt till kvinnorna i flocken.
Men vad händer? De unga männen i flocken gör uppror mot pappan. Då kastrerar eller driver pappan ut de unga männen. Då dödar de unga männen pappan. Sen äter ynglingarna upp hans kropp och dricker hans blod. Då får de samma omipotenta kraft som pappan och samma rätt att ligga med kvinnorna i flocken. Livsdrift och dödsdrift à la Freud.
Pojkar som äter sin pappa
Detta drickande och ätande av pappan transformeras till att män dödar djur och offrar dem för att blidka guden. Djuret blev ett totemdjur som gav livskraft och det blev tabu för män att döda män och att ligga med och/eller skaffa barn med kvinnor i den egna närmaste gruppen. I den kristna religionen övergick det till ätande av gudens kött och blod i form av bröd och vin i nattvarden.
Små pojkar som dödar sin pappa
På liknande sätt tänker Freud när han vill förklara den lille pojkens utveckling. Pojken vill döda pappan (dösdriften) och gifta sig med mamman (livsdriften). Men också detta transformeras i Freuds idéevärld. För att bli vuxen utvecklar den lille pojken ett överjag där regler och normer finns. Genom att göra detta övertar pojkar pappans omnipotens och potens och ta hans plats i flocken.
Mäns neurotiska reaktioner
När mäns bortträngda och olösta döds- och livskraftsladdade minnen från barndomen kommer i konflikt med omvärldens förväntningar uppstår neurotiska reaktioner.
Nu har Freud förklarat utvecklingen från människoapor till civilisation, den lille pojkens utveckling från pojke till man och mäns neurotiska reaktioner.
Freud var känd för sin förmåga att övertyga. I dag är vi väl flera som relativt lätt ser vilka värderingar som styrde hans förment vetenskapliga kategorisering och hur den spelade misogyni i händerna.
Hans idéevärld är snårig och behöver många stödhypoteser för att gå ihop, men de logiska inkonsekvenserna verkade han inte bry sig om. Inte heller hjälpte kritiken om brister i metod honom att utveckla sitt tänkande, inte heller påpekande om att utfallet av studierna inte stämde med teorin och att han saknade empiriskt stöd för sina slutsatser. Han verkade också likgiltig inför sina patienter, ty han botade dem icke. Inte heller fick mängden av patienter som tog sitt liv, ofta i närheten av hans hem, honom att ändra sin tankevärld. Han kanske var nöjd med att ha lanserat en teori där män är omnipotenta och i centrum för utvecklingen och där kvinnor är till för att ligga med och hållas borta från valurnorna.
Överkurs
Frågar ni mig så är det min bestämda uppfattning att studier om det intressanta ämnet tabu behöver frigöras från Freuds fantasier.
Det som är mycket förbjudet
De flesta kulturer har normer som anger vad som är mycket förbjudet för medlemmarna att göra: äta varandra (kannibalism), ligga med sina egna barn (incest) och att äldre ligger med barn (pedofili) och ligga med döda (nekrofili). Tabun som är så vanligt förekommande att de nästan går att benämna som universella.
Det som är förbjudet
Sen finns det variationer på det som är förbjudet: äta viss mat (gris, skaldjur, råttor, husdjur), ligga med samma kön (homosexualitet), uppförande (rapa, fisa, peta sig i näsan, kissa och baja på fel plats) eller att använda vissa droger. Visa sig naken eller visa vissa kroppsdelar. Och så har vi alla regler som reglerar kvinnors liv (inte visa håret, brösten, inte göra si inte göra så, inte vara på vissa platser, inte vara för mycket, inte vara för lite, men framförallt att inte vara autonom, dvs att inte vara någons mor, fru eller dotter. Att agera på egen hand i egen kraft).
Religiösa tabun
I religioner finns det tabu om det som anses som så heligt att vi vanliga dödliga inte får komma i närheten. Framförallt gäller det kvinnor som tex inte får gå in i tempel eller ha vissa religiösa jobb.
När det kommer till religiösa tabu så vill gärna teologerna förklara det med att det har en funktion. Man tror till exempel att trikiner i griskött gör att köttet är farligt att äta, men då glömmer man att andra religiösa grupper som lever på samma plats och under samma förhållanden mycket väl kan ha regler som tillåter att äta griskött.
Ett tips är att vara försiktig med att överta teologernas tolkning av att det är funktion som förklarar tabut. Ett tabu kan mycket väl vara till för att särskilja den ena religiösa gruppen från den andra, det vill säga skapa identitet och sammanhållning genom att särskilja vilken mat, eller kläder den egna gruppen har till skillnad från de andra. Teologernas förklaringar har sällan vetenskapligt värde utan fyller snarare samma funktion som Freuds tankevärld. Freud skapade en ordning där kvinnor och män värderas diametralt olika – religiösa tabun skapar en ordning som skiljer ett vi från ett dom.
