Skall vi kolla lite på nordkalottens religionshistoria? Närmare bestämt ämnet kyrka och mission under katolsk tid? Vi lämnar spåren från länder som Ryssland, Finland, Norge och Danmark. Utrymmet är för litet för att inkludera dem, men gör man en bredare analys så måste man hålla ihop vad som händer i de olika länderna när det gäller nordkalotten. Vi lämnar också andra kristna samfund och rörelser som missionsorganisationer och väckelserörelser på 1800-talet, laestadianismen, herrnhutiska influenser och ortodoxa och luterska kyrkor.
Adalbert av Bremen
Adalbert var en mycket mäktig kyrkofurste mellan 1043-1072. Han vigde tjugo biskopar till olika stift i Norden och det var han som initierade mission till nordkalotten. Två missionärer skickas norrut. Det är Adelvard den äldre och Stefani (Staffan). Stefani kallas också för Hälsinglands skyddshelgon. Vissa menar att det är han som är förebild för julvisan Staffan stalledräng, men de flesta håller nog för mer troligt att det är Stefanus som blev martyr kring år 35 som är sångens hästkille, stjärnupptäckare och den som blev dödad av Herodes.
Världens längsta religionsväxling?
Det var socknarna vid kusten som först fick besök av missionärer och som senare fick biskopsvisitationer. Inlandet var länge okänt för de olika kyrkosamfunden. Kristnandet av nordkalotten, räknas som ett av de mest långsamma skiftena. Kristna samfund fick försöka ersätta samisk religion med kristen tro under 700 år. Ur kristet perspektiv räknas växlingen ha pågått mellan 1000- och 1700-talet, då kristna samfund räknar samer generellt sett som kristna.
Ett skäl till att det gick långsamt var språket. Undervisning på latin kanske inte var det smartaste att använda när fiskare, jägare och nomader skulle omvändas (eller vilken dödlig människa som helst, eller hur?). Ett annat skäl är skillnader i anspråk mellan kristen och samisk religion. Den samisk religion brukar räknas som religionstolerant, nya gudar och gudinnor kan accepteras och inlemmas med redan existerande tro. Kristendomen brukar å andra sidan vara mer exklusiv i sina anspråk.
Men frågan kvarstår, har det skett en religionsväxling eller inte och i vilka avseenden?
Aposteln Margareta
Viljan att kristna Sápmi går inte enbart från majoritetssamhället till samerna. Från samsikt håll är Margareta den som är mest känd för att verka för att sprida den kristna tron. Margareta levde på slutet av 1300-talet och var troligtvis från sydsamiska trakter, antingen Åsele eller Lycksele. Hon behärskade svenska och hon är den förste same som är namngiven i svensk historieskrivning. Hur hon blev kristen är inte känt, inte heller när hon döptes. Hennes kristna namn är Margareta, hennes samiska namn är okänt. Määrge är för övrigt ett vanligt sydsamiskt namn för Margareta. Margaretakyrkan i Lycksele är uppkallad efter henne.
Troligtvis har hon kristnas genom Vadstena klosters missionsverksamhet som hon hade täta kontakter med. Hur samverkan mellan Birgitta Birgersdotter, hennes kloster i Vadstena och Margareta såg ut är dock något vi behöver få mer kunskap om.
Margaretas första resa
Margareta vandra år 1388 till Uppsala. Det finns ett brev daterat från den 1 september 1389 från Uppsala domkapitel där hon omnämns. Domkapitlet i Uppsala hade svårt att tolka Margareta, var hon av Gud eller var hennes uppenbarelser villfarelser? Senare teologer har krasst hävdat att domkapitlet i Uppsala inte hade kompetens att tolka andliga ting, dels var de för okunniga i teologi, dels var de mer intresserade av värdslig makt.
Andra domkapitel var mer välvilligt inställda till Margareta och försökte hjälpa henne att kristna Sápmi. Både Strängnäs och Lunds domkapitel var positiva och ansåg att hennes uppenbarelser var korrekta. I klostret i Vadstena hade hon support och där finns avskrifter av hennes visioner bevarade. Man kanske kan anta att klostret i Vadstena hade en viss vana att hantera kvinnor med teologiska och politiska anspråk.
Unionsdrottningen Margareta
Unionsdrottningen Margareta ger Margareta audiens i Malmö utan att dröja. I ett brev på latin, daterad 6 augusti 1389 stödjer Margareta Margaretas missionssträvanden i Lappland och ber samerna att lämna sin gamla religion samtidigt som hon ber ärkebiskopen i Uppsala att bekosta missionen. (’Universo populo Lappenorum & specialiter corone regni Svecie subjecto’, heter det kända brevet).
Så intressant med dessa tre kända kvinnor. Deras politiska agerande och samröre har påverkat hela vår historia i Sverige, men så lite det är skrivit om dem!
Margaretas andra resa
1410 gör Margareta sin andra vandring och får återigen ett kyligt mottagande av domkapitlet i Uppsala och av ärkebiskopen. Hon får dock ett positivt bemötande av franciskanermunken Filip Pettersson i Stockholm och av munken Sten i Vadstena. Han skriver ett fint rekommendationsbrev till ärkebiskopen i Uppsala, Johannes Gerechini. Men han avvisar henne igen. Han är för övrigt känd för sitt värdsliga och lastbara leverne. I brevet jämförs Margeratas gärning och teologi med Birgitta Birgersdotters uppenbarelser och teologi. Dock blev hon inte helgon såsom Birgersdotter blev, och det är väl en annan fråga som bör undersökas, varför hon inte blivit kanoniserad. Jag har inte hittat några uppgifter om var hon är begravd, men om någon vet så är jag mycket tacksam för att få veta.
Den sista skriftliga källan om Margareta är från 9 oktober 1419. Brevet är ställt till Uppsala domkapitel och resulterar i att Erik av Pommern bekostar en missionär, Toste. hans uppdrag blir att försöka fortsätta kristna samerna.
Överkurs – tre superkändisar
Nordkalottens religionshistoria är mycket spännande. Inte minst med tanke på att det ofta varit kvinnor som agerat för att införa religionen kristendom och för att de kraftfullt har agerat fört att införa skolor för barn.
De tre superkändisarna: Margareta, unionsdrottningen Margareta och Birgitta Birgersdotter och hennes klosters samverkan är så himla intressant. Vad hade de för politiska ambitioner? Vilken teologi utformade de? Hur ser de processer ut som förminskar alternativt raderar ut deras agerande ur historieskrivningen? Se där, det är några frågor som vi kan funder på över julhelgerna.
