Idag tänkte jag göra några historiska nedslag för att visa på vad kristendomen, speciellt den lutherska reformationen, betyder för vårt julfirande i Sverige. Jag tänkte ta exemplet julklappar, men jag kommer även in på tomten. Dan före dopparedan kan det vara kul att känna till skillnader mellan olika traditioner.
Att norden behållit det urnordiska och gotiska ordet jul för högtiden kring vintersolståndet vet de flesta. Vid religionsväxlingar brukar annars den nya religionen införa sina egna begrepp och riter när man tar över en högtid, men så skedde inte i norden. Där har firandet av Jesu födelse inlemmats i de nordiska urgamla traditionen att fira jul. Jämför engelskan där firandet kring vintersolståndet bytte namn till Christmas (Kristi mässa) och tyska Weihnachten (den vigda natten).
Att det heter julklappar i vårt kulturarv har att göra med att det var bocken som klappade på dörren och slängde in gåvor (vedträn med granris och rim) innan norden kristnades. Seden med julklappar fortsatte, men fick en ny legitimering i och med kristendomen.
Nikolaus ger en snyting och löser därigenom ett teologiskt problem
Nikolaus av Myra var en grekisk biskop på 300-talet och han har haft stor betydelse för hur vi firar jul. Jag skall ge tre exempel.
Det han är mest känd för är att han räddade tre unga tjejer från prostitution genom att slänga in pengar till dem genom ett fönster. Deras pappa kunde då betala hemgiften och få dem ärbart gifta. Nikolaus räddade också tre pojkar vars pappa kokat upp dem i ett träkar. Han bad för dem och de kom åter till livet. Nikolaus känns igen på att han kan ha tre guldmynt i händerna och/eller att det finns ett träkar med tre gossar i på bilder. Nikolaus är alltså förknippad med både barn och gåvor och det passar bra vid jul. Hans röda biskopsmantel och vita skärp har inspirerat till senare tomtedräkter, likaså hans förmåga att kunna vara på flera platser samtidigt.
Nikolaus är också känd för att han var inbegripen i en bitter kyrklig strid med en annan kyrklig potentat, Arius från Alexandria. På 300-talet fanns ambitionen att likrikta kristendomen, man ville att alla skulle tro och tänka på samma sätt och därför höll man en konferens, konciliet i Nicea 325. Striden gällde bl a Guds natur och det fanns två läger. Nikolaus hävdade att Fadern, Sonen och Den Helige Ande var av samma natur (ett viktigt kodord i teologin, lägg det på minnet), Arius hävdade att de var likvärdiga; Fadern är evig, men Sonen och den helige Ande var skapade av Fadern. Vi vet hur det slutade, tanken på treenigheten segrade, men inte utan att Nikolaus först gett Arius en snyting mitt i nyllet. Begrunda ett ögonblick när du ser en tomte nästa gång, att en av teologins viktigaste trossatser, den om att Guds tre naturer är samma och lika eviga, har avgjorts på grund av en gammal hederlig rallarsving från tomtens föregångare. Det kan också tilläggas att Nikolaus blev räddad från straff för snytingen av självaste Jungfru Maria, medan Arius tros ha blivit giftmördad av sina fiender. Summa summarum: ett kraftigt knytnävsslag har alltså inte bara betydelse för teologin, utan för hela världens julfirande och det kan vi tacka Nikolaus för.
Den tredje saken (orkar ni?) som Nikolaus är känd för, och som också hände vid konciliet 325, var att den kristna kyrkan beslutade att sluta följa den judiska kalendern, man fastslog datumet för Jesu korsfästelse och när avrättningen skulle firas av kyrkan (påsk) och vilken av biskoparna som var den främste (Rom). Men det dröjde till 354 innan påven Liberius i Rom beslutade att Jesu födelse var den 25 december. I Rom fanns det redan två festligheter kring vintersolståndet, i slutet av december firades Saturnaliafesten och den 25:e firades Natalis Invicti, de obesegrades födelsedag.
Nu har vi gått igenom tre saker om Nikolaus som har med vårt julfirande att göra. Helgonet Nikolaus firas i den katolska kyrkan den 6 december, då ger många katoliker sina barn presenter.
Martin Luther
Nu är ju väldigt få svenskar katoliker och vi ger julklappar den 24 december. Hur kommer det sig? Vi vet att reformationen har att göra med att Martin Luther reagerade på att människor kunde köpa sig fria från sin synd och därigenom få en finfin plats i himmelen. Hans rena lutherska lära kan kokas ner till: ”Tron allena” (Sola fide). Det är Gud som ger människan tro som en gåva och det är endast tron på Gud som kan frälsa människan till himmelen, inte kapitalet.
Luther avskaffade avgudadyrkan som han menade helgonkulten innebar och med den försvann Nikolaus som gav julklappar. Trist kan man tycka och det tyckte Luther också. Då ändrade Luther seden till att julklappar skall delas ut den 25 december (i norden blev det på julafton) men inte med Nikolaus som förebild utan med de tre vise männen som hade med sig gåvor till Jesusbarnet i krubban. Lutheraner ger alltså sina barn julklappar den 25 (eller 24) december och med hänvisning till de tre vise männen, inte till Nikolaus, som är ett katolsk thelgon.
De ortodoxa kyrkorna delar ut julklappar på Trettonhelgen, då de tre vise männen kom fram till krubban. Kan tyckas mest logiskt, men den helgen är svår att sammanlänka med nordens midvintersfestligheter.
Vad vore svenskt julfirande utan geniet Jenny Nyström?
Jenny Nyström var bara 17 år då hon ritade tomten till ’Lille Viggs äventyr’, han som blev tomtens förebild i vårt kulturarv. När texten om ’Tomten’ skulle publiceras några år senare använde Nyström sin egen pappa som förebild. Både Nyströms bilder och Viktor Rydbergs texter är tydligt existentiella och fångar in det svenska kynnet av vemod och melankoli. Mitt i festligheterna verkar vi i norden vilja dra oss undan ett tag och i ensamhet ställa oss frågan om vart vi är på väg i livet.
Man kan med fördel titta på Nyströms bilder och läsa Rydbergs texter, jämte läsning av julevangeliet och Selma Lagerlöfs två klassiska berättelser ’En julsaga’ och ’Julberättelser’ under helgerna för att bli än mer bekant med vårt kulturarv. Kanske hinner vi ta några minuter för att begrunda våra liv och vart vi är på väg.
De tre vise männen, Nikolaus, julbocken, tomtar och vättar och så Nyströms betydelsefulla illustrationer och hennes modellpappa som fick fylla ett tomrum efter Nikolaus i det protestantiska norr har påverkat hela Sveriges uppfattning om tomtar, och sammanfaller med seden att ge julklappar. Men allt börjar med att Nikolaus et al på kyrkomötet i Nicea 325 beslutar att den kristna religionen skall ha en egen kalender, betänk det!
Överkurs – öl
Att dricka jul är en sed som klarat sig genom religionsväxlingarna. Det har att göra med att Håkon den gode, när han kristnade Norge och ersatte det germanska firandet med kristendom, skrev att seden att dricka öl skulle fortsätta som kalasform. Nordbor skulle fira jul så länge det fanns öl.
Hej svejs!
