Det är alltid svårt att säga vad som påverkar vad. Är det kristendomen som påverkat framväxten av demokrati i västvärlden, eller är det politiska rörelser som påverkat och demokratiserat kristendomen?
Oavsett hur det är med orsakssambanden, så vågar jag trots allt säga att en 500 år gammal bok om frihet haft stor betydelse för oss i norra Europa. År 1520 brukar räknas som det mest dramatiska året i Martin Luthers då 37-åriga liv. Det var då han skrev boken om frihet. Han levde under mycket stor press och riskerade att brännas på bål eller dödas på annat sätt. (Luther dog i sviterna av ett slaganfall 1546 och lyckades undkomma dödsstraff.) Bokens betydelse för framväxten av en ny gren inom kristendomen, lutherdomen, kan inte nog betonas. Jag menar att texten också haft betydelse förframväxten av det vi kallar nordeuropeisk kultur.
Om en kristen människas frihet
I korthet hade Martin Luther utmanat påvedömet med att säga att det är fel och okristligt att det endast är påven, ensam, som kan tolka bibeln och att det endast är påven som kan ’binda’ eller ’lösa’ människor i deras synd (dvs ge förlåtelse eller låta bli att förlåta). Detta sociala ordnande av människor innebar en enorm stor makt över enskildas liv. Luther reagerade på en katolsk hyllningsskrift till påven Leo X där hans hovteolog skriver att alla dödliga skall underkasta sig påvens ord. Så här i efterhand kan vi se att det var triggern för Luther att i olika texter än tydligare formulera sig om frihet och att utforma en teologi kring temat, i kontrast till påvens krav på underkastelse.
Påven varnar Luther och säger att han måste ta tillbaka det han skrivit, annars blir han exkommunicerad (utesluten ur kyrkan) och fredlös. Luther, som då var professor, svarar med att skriva Om en kristen människas frihet. Därtill ordna hans kollegor, hans studenter och han själv ett präktigt bokbål där de bränner påvens bannbulla (texten där Luther exkommunicerades) och andra teologiska, skolastiska, skrifter. Som grädde på moset kallar Luther påvedömet och det romerska hovet för ’Satans synagoga’.
Påven verkställde exkommunikationen.
Trots att Luther ständigt riskerade dödstraff verkställdes inte det. En anledning till att han inte blev avrättad var att han var omåttligt populär både hos folket och hos de styrande som motsatte sig påvekyrkans maktstyre. Boktryckarkonsten var i sin linda, allt fler lärde sig läsa och hans texter spreds snabbt. Man kan säga att Luther gav norra Europas styrande (framför allt tyskar) argument mot Rom och påvedömet. Människor hade under många år känt sig förtryckta, både andligt och ekonomiskt, men nu fanns Luthers böcker som gav dem ord på vad de kände och de kunde analytiskt förstå vad de utsattes för. Men framför allt kunde de protestera och verka för förändring.
Teologisk frihet
När Luther skriver om frihet menar han inte det vi menar i dag då vi talar om mänskliga fri- och rättigheter. Han talar om en teologisk, andlig frihet. När Luther säger att människan är fri så menar han att människan slipper göra goda gärningar för att få komma till himlen (bli rättfärdiggjord heter det på teologiska, och innebär att den gud som vill straffa människan för hennes synder i stället ger henne nåd så hon slipper straffet). Hon slipper därtill att betala avgifter till katolska kyrkan, för att gottgöra sina synder och därigenom undkomma guds straff.
Frihet, enligt Luther, är att slippa göra goda gärningar och att slippa köpa sig fri. Frihet är för Luther ett andligt begrepp som reglerar människans relation till Gud.
Rättfärdighet, kan man varken få genom rätt agens eller ekonomiska transaktioner. Denna insikt kan man bara nå om man tar emot insikten och tron på den som en gåva från Gud. Inga transaktioner skall vara inblandade, varken ekonomiska eller praktiska gärningar.
Luther ändrar alltså på orsakssambanden i teologin. Skolastiken, den teologiska gren som bygger på Aristoteles filosofi och som varit tongivande, kastade Luther ut. De senmedeltida teologerna menade att (denna gren finns kvar än idag inom kristendomen, men inte i den luterska kyrkan) människan dels av sig själv kan älska Gud och därför förtjänar hans förlåtelse, dels att människan med hjälp av förnuftet och logikens hjälp kan bevisa att Gud finns, att kristendomen är sann (vilket andra religioner inte är) och att invändningar mot kristendomen kan vederläggas med hjälp av rationella argument. Man skulle kunna säga att frihet för Luther innebar en frihet från skolastikens teologi.
Pengar, makt och religion
När Luther vänder på orsakssambandet och tänker tvärt om innebar det att kyrkan inte längre kan tjäna grova pengar på människans rädsla för att hamna i helvetet (på grund av synd eller på grund av att hon inte gjort tillräckligt mycket av de goda gärningarna). Det innebär också, i förlängningen, att religionsfilosofiska idéer om gudsbevis mister sin giltighet inom vetenskapen, likaså mister den konfessionella teologin (den teologi som utgår från tron på gud och inte ett vetenskapligt tänkande) sin vetenskapliga legitimitet.
För den lutherska kyrkan innebär det många utmaningar. En är att formulera en teologi som inte bygger på skolastiken och Aristoteles, utan på ett frihetsbegrepp. Den andra är att se till att teologin om frihet inte leder till att människor gör vad sjutton de vill. Hur den luterska kyrkan försöker se till att människan inte heller blir lata och sätter sig med armarna i kors utan gör goda gärningar och sprider medmänsklighet här i världen, utan hänsyn till berömmelse eller tack, kan jag återkomma till en annan gång. Likaså hur samfund hanterar demokrati och frihet i dag i sina egna organisationer.
Nog om vad Luther har betytt för kyrkans egen teologi, nu över till vad Luthers skrift om frihet har haft för betydelse för samhället i stort.
Frihet – det bästa som finns!
Luthers idéer om frihet innebär att han stryper kyrkans möjlighet till att föröka sitt kapital samtidigt som kyrkans makt över vetenskapen minskar; vetenskapen skall inte rätta sig efter vad som står i bibeln och vad kyrkan lär. De nordeuropeiska ledarna förstod att de med hjälp av Luthers teologi om frihet kunde vrida makten ur påvekyrkans hand, något som de faktiskt lyckades med.
Luthers bok om frihet, innebär att religion och politik och religion och vetenskap skiljs åt. En annan konsekvens är att idéen om människans frihet får ökad spridning och att rätten att ifrågasätta överheten får genomslag på fler områden än det andliga. Tankarna om frihet sprider sig, även till andra områden i samhället.
Sakta men säkert växer demokratin fram, sakta men säkert ökar de politiska incitamenten som ger människan ökad frihet. Sakta men säkert minskar de religiösa gruppernas politiska makt. Visst, för många av oss som är otåliga går det långsamt, och visst är det en besvärande backlash för demokrati och frihet just nu, det är jag den förste att erkänna. Men nog är det så att det vi lärt oss av Luther: att förtryck av människor inte är okej; att frihet är bättre än religiös eller annan underkastelse; att motstånd mot den överhet som är ekonomiskt orättvis och att motstånd mot den överhet som använder vetenskapen eller religionen för sina egna syften är berömvärd och eftersträvansvärd; att omsorgen om de utsatta, där vi inte får vara lata eller sitta med armarna i kors utan visa på medmänsklighet är en rätt bra ledstjärna även 500 år efter det att Luther formulerade sin banbrytande text om teologisk frihet.
