I helgen städade jag min bokhylla. Min stenhårda regel är: en papperskasse ut varje år. No mercy.
Men visst är det konstigt hur böcker hamnar på fel ställe i bokhyllan. Fel kategori, fel bokstav, jag börjar undra om jag nästa år bara ska ha två kategorier: ’bra bok’ och ’kass bok’. Det är också konstigt att jag hittar böcker av typen klassiker i min bokhylla som jag inte visste att jag vare sig köpt eller fått.
’Studier över Gudstrons uppkomst’ – den ena klassikern
Till exempel ’Studier över Gudstrons uppkomst’ från 1914 av Nathan Söderblom, var kom den ifrån? Han var professor från 1901 i Uppsala, men är mest känd för att han blev ärkebiskop 1914. ’Gudstrons uppkomst’ läste jag genast om.
Gudstrons uppkomst är en av de två böcker som på det tidiga 1900-talet varit vattendelare för studiet av religion. Personligen tycker jag att den är Söderbloms tyngsta skrift eftersom han här i grunden benar ut sin syn på vetenskapliga studier av religion och gör en rad statements.
Dels gör han upp med teologin, dvs tanken att den religiösa tron skall vara normen för hur vetenskapliga studier om religion, framför allt kristendom skall bedrivas på universitet. Religion skall studeras som vilket ämne som helst, säger Söderblom. Teologernas fromma världsbild skall inte styra vetenskapen. Annars var det främst präster som var teologer. Ofta försörjde de sig som präster genom prebenden i Uppland jämte en tjänst på teologen. Så klart att de ville behålla sin makt på universiteten, både vad gäller hur kristendomen skulle studeras och hur andra religioner skulle studeras. Söderblom tog strid mot teologerna och för oss som vill studera religion med hjälp av vetenskapliga metoder och teorier är han en milstolpe.
Söderblom markerade också mot den gamla teologiska idéen som innebär att bara den som lever ett liv i fromhet, theologica regentiorum, kan och får författa teologiska skrifter. Bara de som har erfarenhet av att tro, den som pratar med den aktuella guden, utför riterna, förstå symbolerna kan och får skriva teologi. En regel som omöjliggör och stänger ute alla dem som är intresserade, men inte troende, att skriva om religion.
’Till frågan om polyteismens uppkomst’ – den andre klassikern
Den här boken vet jag att jag har, men jag hittar den inte. En sådan här klassiker skulle jag aldrig rensa ut. Mysko är vad det är.
Torgny Segerstedt kom till Lund för att studera till präst 1894. Han valde dock en bana som religionshistoriker. För honom spelade frågan om en fri vetenskaplig forskning en mycket central roll i hela hans liv. Lika viktig som den politiska friheten och kampen mot nazismen var striderna om att teologi inte kan vara ett konfessionellt ämne, det måste vara fritt. Förutom sin klassiker till avhandling skrev bland annat boken ’Det religiösa sanningsproblemet’ som handlar om att studier om religion som ett akademiskt ämne inte får underkastas prästernas krav på rätt tro.
När han disputerade i teologi 1903 i Uppsala var han den förste som skrev en avhandling om ett ämne som inte var kristen teologi. ’Till frågan om polyteismens uppkomst’ behandlar förkristen religionsutveckling och blev förstås underkänd av de konservativa prästerna.
Varför blev avhandlingen underkänd? Här finns två något skilda svar. En del menar att det var studiens bristande kristna renlärighet som var orsaken, andra menar att det var Segerstedts egen bristande renlärighet (d v s brist på theologica regentiorum) som var orsaken till underkännandet. Alla vi andra fattar vad den egentliga orsaken var.
Söderblom var handledare till Segerstedt och det sägs att han fick sitt femtielfte magsår när betygskommittén efter tre dagars sammanträde underkände Segerstedt. Trots att avhandlingen blev underkänd breddade Söderblom teologiämnet på så sätt att andra religioner än kristendom kunde studeras, han breddade även ämnet på så sätt att han bejakade kvinnliga studenter. Teologen i Lund och Uppsala var de sista fakulteterna att acceptera kvinnliga studenter. Söderblom var handledare till Emilia Fogelklou. Hon var första kvinnan som tog teologie kandidatexamen i Uppsala 1909. Också hon fick brottas med de konservativa teologerna som både ville stänga ute kvinnor och mota bort vetenskapliga teorier och metoder i studier av religion.En gång fick hon akut blindtarmsinflammation efter att ha verbalt blivit attackerad på en privat fest av en teologiprofessor som objuden trängde sig in för att tala henne till rätta.
I Lund däremot såg man Segerstedt som en framståden forskare och inrättade en docentur till honom och han utnämndes till tjänsten 29 december 1903 – och det som odisputerad!
Här kunde historien stannat, men icke! Problemet med att religionshistoria låg under teologisk fakultet och att prästerna hade makt över akademiska studier såväl som över tjänstetillsättningar, var ett stort ämne i början av 1900-talet. Då var kyrkan och prästerskapet fortfarande en maktfaktor i samhället.
Genom en privat donation (vem donatorn är, tror jag fortfarande är okänt, men den bästa av läsekretsar kanske vet och ni får gärna upplysa mig) inrättades en professur i religionshistoria vid Stockholms högskola. Det fanns dock ett krav. Ämnet religionshistoria fick under inga omständigheter ligga under teologisk fakultet. Ämnet måste ligga under filosofisk fakultet för att säkra den akademiska friheten och för att undvika kyrkans och prästernas inflytande. Striden kring utnämnandet av professuren kallas den andra Segerstedtstriden, professorsstriden och pågick mellan 1912 – 1913.
Fogelklou ville som Söderblom och Segerstedt öka den akademiska friheten och befria studiet av religion från teologernas ok. När hon, som mest meriterad, sökte en professur i religionshistoria 1938 vid teologen i Uppsala blev hon obehörigförklarad. I den ’officiella’ historieskrivningen gör teologerna gällande att hon missuppfattat tjänstebeskrivningen, men det är inte sant. Det var teologerna som ändrade kriterierna för tjänsten, efter det att hon sökt. Vad jag vet har hon inte själv skrivit en korrekt beskrivning av vad som hände.Teologernas osanning har dessvärre många forskare traderat. Jag har dock varit i arkiven och letat fram fakta och därefter skrivit en artikel om Fogelklou-affären. Jag tror att jag är den ende som har skrivit korrekt om vad som hände när teologerna manövrerade ut den första kvinnan som sökte en högre tjänst på teologen.
Vad jag vet var det bara Segerstedt som slapp magsår och akut blindtarmsinflammation på grund av teologernas dumhet.
