Lindens doft är helt underbar och honung som bin gjort från lind är en ypperlig delikatess. Det är extra underbart att linden fixar det där med kärlek: vill man att någon skall älska en så skall man ordna en date under en lind, så har det varit ända från vikingatiden. Det funkar lika bra varje gång. Det är säkert därför lindar än i dag är så populära att ha i parker och i städer. Här måste stadsplanerarna tänkt till när de bevarar en urgammal svensk sed om hur kärlek förmeras i en kultur! Har man en egen bit mark med en lind, så skall man ha kvar trädet. Förr trodde man att linden skyddade mot olyckor som till exempel blixtnedslag, men varenda kotte vet att det är älvor, tomtar och lindormar, som helst vill bo under en lind, som skyddar gårdens folk.
Det är förstås helt otänkbart att sätta yxan till linden. Trädens invånare kommer genast att hämnas och dra olycka över den klantskallen som tar ner ett vårdträd. En lindorm dödar utan nåd den stackars sate som får för sig att hugga ner hans bostad.
Lind: ett boträd för älvor, tomtar och lindormar
Under vissa, särskilt vackra, kvällar kan man få se älvorna dansa kring lindar eller på ängar. Men älvorna kan också sända i väg en vindpust med baciller då de dansar, så vi kan inte bara beundra älvorna, vi måste också akta oss. Har vi ’fått älvorna på oss’, måste vi söka upp något som vi kan blåsa bort sjukdomen med. Här kan några tag med en blåsbälg funka, ty lika botar lika i älvornas värld.
Ett annat sätt att bota sjukdom är att gå till en älvkvarn. Det är en liten skålgrop, ofta gjord på bronsåldern, men det finns även nygjorda (vilket visar att människor än idag samlas kring den magi som finns kring älvor). När man hittat en älvkvarn smörjer man gropen med lite olja och offrar några uns guld så blir man frisk. En sjukdom som är nästan omöjlig att bota är den som man får då man uträttar sina behov i en älvring, näst hart omöjligt är det att bli frisk. Men jag tänker att de som uträttat sina behov i en älvring får skylla sig själva…
Tomtar bor också under gårdens vårdträd och skyddar husets befolkning; om man behandlar dem väl. Många av dem som träffat en tomte vet att förtälja att tomten berättat att han brukat marken på gården långt innan människan kom dit och satte ner sina bopålar. Det är den gemensamma kärleken till platsen som gör tomtar så trofasta och beskyddande gentemot gårdens folk från födsel till död.
Lindormen, detta magiska väsen, kan bita sig själv i svansen och snabbt rulla i väg till nya ställen långt bort, bor gärna under en lind. Har man sådan tur att man har en välvillig lindorm under sin lind så kommer allt man företar sig växa i samma takt som lindormen växer: förmögenhet, grödor och lycka. På något magiskt sätt förhåller det sig så. Vikingarna kände till det här och därför avbildade de lindormar på runstenar, ju mer lindormen växte desto mer ökade vikingarnas rike. Ett enkelt ristat budskap som alla kan fatta. Den onda lindormen däremot skall man akta sig för.
Folkmedicin – linden hjälper mot det mesta!
Te gjort på lindens blommor är mycket användbart. Teet hjälper mot förkylning och allehanda infektioner, det lugnar oroliga själar och lindrar många nervsjukdomar, drycken fungerar slemlösande, det botar urinvägsinfektion och huvudvärk.
Saven kan strykas på hjässan om man lider av håravfall.
Vid brännskador skall man blanda torkad lindbark med vatten och applicera på skadan, då lindras det onda.
Om man är bjuden på kalas och vill äta mycket och av allt utan bekymmer så skall man linda en krans av bast från linden och sätta runt huvudet, då slipper man att bli proppmätt och man blir heller inte magsjuk.
Lind får nya betydelser när Sverige kristnas
Linden sågs som ett heligt träd innan Sverige kristnades. Trädet och dess invånare gav kärlek, skydd och bot. Människor samlades till dans under linden och man höll även ting under trädet.
När Sverige kristnades skulle gamla hedniska seder rensas ut. Medeltida teologer varnar strängt för kulten kring linden. Birgitta Birgersdotter (Heliga Birgitta) varnar särskilt för tron på älvor i sina predikoskrifter.
Men lindens nyttighet kunde man inte bortse ifrån. Länge var rep gjort på lind en stor exportvara för Sverige. Våra rep var av mycket hög kvalitet. Människor fortsatte att använda lind för trädets medicinska nyttigheter, trots kyrkans varningar. Vid religionsväxlingar, som den från asatro till kristendom, så brukar den nya religionens företrädare använda gamla seder och ritualer, men ge dem ett nytt innehåll. Kristendomen försökte rensa ut tron på älvor, tomtar och lindormar och ersätta folktron med tron på att det är Kristus som hjälper i alla situationer. Linden planterades runt kyrkan för att markera att religion skall utövas i kyrkan och inte kring linden på gården (och därigenom flyttades religiöst utövande från hemmen till kyrkan samtidigt som folktron på älvor och andra väsen degraderades.) Lindens mjuka virke användes för att smida utsmyckningar i kyrkan och till ikoner för att visa på den nya tron. Runstenar med lindormar användes till grund för kyrkor och kapell. Med enkel handfast pedagogik bytte man ut en gammal tro mot en ny. Men vördnaden för linden består, oavsett religion, trädet är en ovärderlig del av vårt kulturarv!
PS Foto på lind från Gunilla och Tore Bremers trädgård på Gotland.
