Socialdemokraterna har i stort sett innehaft makten över Svenska kyrkan sedan partipolitik blev den styrande modellen för statskyrkan på 1930-talet. I och med höstens val riskerar partiet att förlora makten över kyrkans ekonomi, utnämningar och lagstiftning på riksnivå.
Det är med andra ord bråda dagar för Vanja Lundby Wedin och det Socialdemokratiska partiet. Kyrkoval hålls den 19 september. Ett år innan de ordinarie valen.
En nedåtgående spiral
Varför är då ett kyrkoval av allmänt intresse, kan inte de fromma få sköta sig själva? Med ett krympande medlemstal, minskat verksamhetsutbud och en verksamhetsidé som inte riktigt verkar gå hem varken hos den stora massan av icke-medlemmar eller hos medlemmarna själva är det en nedgående trend som vi bevittnar.
Grovt räknat är det cirka 10% av medlemmarna som är aktiva i församlingslivet och det mesta tyder på att det är dessa 550 000 medlemmar som vanligtvis röstar. De resterade 5 miljonerna bidrar ekonomiskt med medlemsavgift, men nyttjar kyrkans utbud i mycket låg utsträckning.
Varför är kyrkovalet intressant?
Låt mig ge fyra skäl till varför det är intressant att följa valet, trots de nedåtgående kurvorna.
Ett av världens mest förmögna samfund
Med ett värdepappersinnehav på drygt 8 miljarder (20201231), bolag, stiftelser och enorma realtillgångar (fastigheter, skog) plus en årlig intäkt från medlemsavgifterna på 14,7 miljarder kronor (2020) är Svenska kyrkan ett av världens rikaste samfund. (Svenska kyrkans ekonomi)
Vilka förvaltningsstrategier Svenska kyrkan väljer att placera sina gigantiska tillgångar enligt är frågor som avhandlas internationellt mellan de lutherska kyrkorna och inom fora för religionsdialoger (både med andra kristna samfund och med andra religioner). Placeringsstrategierna har också konsekvenser för hur övriga aktörer i civilsamhället i Sverige väljer att allokera sina icke obetydliga aktieinnehav och förvalta sina realtillgångar.
När det kommer till policydokument om hållbarhet, risknivå och etiska överväganden inspireras flera aktörer av Svenska kyrkans portföljförvaltning. Följer tillräckligt många Svenska kyrkans policy så har aktörer i civilsamhället i ett längre perspektiv påverkan på näringslivet.
Kyrkorna – Sveriges största kulturarv
Det andra skälet till att noga följa kyrkovalet är Svenska kyrkans förhållande till Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Kyrkobyggnader har en dubbel ställning, dels skall de fungera för kyrkans riter, dels är kyrkorna en del av hela Sveriges kulturarv och byggnaderna skall fungera musealt. Kyrkor utgör den absolut största delen av Sveriges kulturarv och hur Svenska kyrkan väljer att agera visavi RAÄ har inverkan på hur andra aktörer som handhar kulturarvsfrågor kan agera.
Svenska kyrkans kulturpolitik är också intressant eftersom vi lever i en tid präglad av konservativa strömningar, för dessa grupper hamnar kulturarvsfrågor högt på agendan. Hur Svenska kyrkan väljer att hantera kulturpolitik i denna period av konservatism har konsekvenser lång tid framöver för Sverige.
Socialdemokraternas politiska spel
Det främsta skälet till att följa kyrkovalet noga är förstås att i detalj analysera hur Socialdemokraterna agerar då de riskerar att förlora den politiska makten över ett av världens rikaste samfund. Frågan är om tricket från förra kyrkovalet 2017 går att upprepa då folk trummades till valurnorna med hjälp av skrämselpropaganda om Sverigedemokraterna. En polariserad retorik ökar splittringen i kyrkan och frågan är om det är det mest taktiska valet i spelet om makten.
Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige har å sin sida mer att vinna på att befästa polariseringen mellan blocken.
Socialdemokraternas politiska spel på riksnivå, kommer troligtvis att handla om att bygga allianser med andra kyrkopolitiska grupper för att på så sätt både behålla makten och hantera hotet från Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige.
Hittills har vänsterblocket respektive högerblocket röstat var för sig. Vad gäller de tre partiobundna kyrkopolitiska grupperna röstar ÖKA med vänsterblocket, Frimodig kyrka rösta med vänsterblocket i socialpolitiska frågor men röstar med högerblocket i teologiska frågor. POSK, det största partiobundna kyrkopartiet, röstar med både höger- och vänsterblocket.
Skall Socialdemokraterna bygga allianser med POSK måste de förhålla sig till att partiets hjärtefråga är att nedmontera partipolitiken i kyrkan. Från POSKs sida kommer samarbetet inte att bli gratis. Ett annat alternativ är att bygga allianser med Borgerligt alternativ.
En fördel med att bygga allianser med Borgerligt alternativ (partiet är sprungen ur Moderaterna) är att det blocköverskridande samarbetet på riksnivå i kyrkan kan spilla över på det ordinarie politiska livet på riksnivå. På så sätt kan Socialdemokraterna skapa vanor för blocköverskridande samarbeten och vrida en eventuell vågmästarroll ur händerna på Sverigedemokraterna. Borgerligt alternativ är troligtvis lättare att förhandla med än ett renodlat kyrkoparti som är marinerat i teologiska föreställningar och som saknar betydelse utanför kyrkan.
Huruvida blocköverskridande samarbeten på rikskyrkonivå kan spilla över på rikspolitiken är en fråga som åtminstone jag kommer att följa i detalj.
Kyrkan som försökskanin
Det fjärde argumentet handlar om att de ordinarie partierna i kyrkovalet testar vilka frågor som flyger och vilka som inte fungerar inför det ordinarie valet. Svenska kyrkan får här helt enkelt finna sig i att man är försökskanin för det riktiga politiska valet. Genom att följa kyrkovalet så kan vi se vilka frågor som kommer att användas i det ordinarie valet.
Mandatfördelningen i kyrkovalet till hösten är intressant, dels vem som kommer att ha den ekonomiska, utnämnings och lagstiftande makten i Svenska kyrkan, dels vilka effekter det har för politiska partiernas valarbete på riksnivå.
