Kan man älska en kyrka? I så fall älskar jag Kulla kyrka. Redan vid kyrkmuren känner jag att jag känner mig hemma, här duger jag. Väl inne i kyrkan känner jag att här stannar jag ett tag.
Fullt med fina saker
Det är lätt att gilla medeltida kyrkor, snabbt känner man sig som en del av en lång historia, man känner att man hör till en rik tradition. Tänk bara på vad alla präster genom århundradena har tänkt på när de stått vid dopfunten och döpt en liten människa.
Här finns hur mycket fint kulturhistoriskt och teologiskt som helst att titta på, utöver det som brukar finnas i gamla kyrkor. Det unika baptisteriet (det finns få baptisterier i Sverige), det lilla men ack så läckra biblioteket i sakristian, den utsökta baldakinen i siden, de finurliga bänkträsniderierna, fönstren och ljuset, det vackra tegelgolvet och de fina järnsniderierna på dörrarna.
Men det finns många gamla kyrkor som är välskötta och som är teologiskt och kulturhistoriskt intressanta, men som jag inte känner mig hemma i. Är dom fina? De flesta. Känns dom andliga? En del. Ger dom en känsla av vördnad och historisk kontinuitet? Nästan alla skulle jag säga.
Vad är det då som gör att jag känner att jag äntligen har kommit hem när jag är i Kulla kyrka? En kyrka som jag varken har släktband till, eller på andra sätt är knutna till platsen på.
Vad är det jag far efter?
Det skulle vara lätt att skriva långa listor om allt som är trist med kyrkor och de troende. Att deras tro är som murar mot omvärlden, att den varma gemenskapen kan bli infernaliskt instängd, att religion så väl funkar för att behålla makten över vanligt folk osv osv. Men allt det där går att bortse från i Kulla.
Är Kulla befriad från allt trist i den egna traditionen? Är Kulla fri från mindre bra religiositet? Jag tror att det är så.
Förresten, vid närmare eftertanke är det helt fel att tänka så. Kulla är inte trevlig för att hon saknar det som är trist, utan för att hon har något fint i sig själv.
Jag tror att jag gillar Kulla för att hon är något så ovanligt som en glad kyrka. Ju äldre jag blir desto viktigare är det för mig att vara glad. Jag märker att jag blir alltmer noga med att sortera bort i mitt liv. Jag känner mig hemma i glädjen, då är jag mig själv.
Jag är glad när jag är i Kulla kyrka. Precis som jag är glad när jag badar i havet eller gör en massa andra trevliga saker. Jag har kommit på att det räcker för mig.
Helgutflykt 20-21 maj 2022 mellan klockan 11-15
Visst blir man glad av ordet utflykt? Är du i Uppsalatrakten och har bil så kan du fara till Örsundsbro och bli glad. Kulla, Holms, Giresta, Hjälsta och Fittja kyrkor är öppna. Lagunda församling har en visningshelg på våren och en på hösten, resten av församlingens fina kyrkor har visningshelg till hösten. På söndagen finns organist på plats och spelar musik. Dessutom finns det kyrkkaffe i Hjälsta kyrka (visst vattnas det i munnen?)
Vill ni passa på att höra ett Guds ord så är det gudstjänst på söndag kl 10.00 i Mariakyrkan i Örsundsbro och kl 15.00 i Hjälsta kyrka. Mer info finns på www.svenskakyrkan.se/lagunda/kulturarv
