En nutida trend i röstbeteende är att folk inte längre röstar utifrån sin klasstillhörighet. Eftersom det är nya mönster för röstbeteenden som vi vill förstå kan siffrorna ibland kännas kontraintuitiva, men vänder man sig till pålitliga byråer så brukar insamlandet av data vara korrekt.
Röstbeteenden
Socialdemokraterna tappar män från arbetarklassen som istället väljer Sverigedemokraterna. Å andra sidan kan Socialdemokraterna glädja sig åt nya medlemmar från grupper som har utländsk bakgrund. Följer vi SCBs definition finns det kring 3 miljoner människor med utländsk bakgrund och det är en stor grupp att attrahera medlemmar ur.
I USA fick Trump snällt tugga i sig att han tappade vita väljare utan college- eller universitetsutbildning, en grupp som under lång tid röstat på Republikanerna. Trump fick istället glädja sig åt att alltfler unga, högutbildade och minoriteter valde att rösta på honom.
Klyftorna mellan kvinnor och män ökar
Vänster-högerklyftan mellan kvinnor och män har aldrig varit större än i valet 2018. DN skriver om de nya röstmönstren i Sverige och västvärlden, där trenden är densamma. Kvinnor, som historiskt sett röstat konservativt, har sedan 60-talet börjat röra sig alltmer vänster ut. Förklaringen är att vänsterpartier har en fungerande socialpolitik (läs: barnomsorg, äldreomsorg) och en plan för vård av psykisk ohälsa som de facto både möjliggör kvinnors yrkeskarriär och hjälper deras döttrar och söner som är drabbade av ohälsa. Män, som historiskt sett röstat vänster, rör sig sedan 60-talet mer åt konservativt nationalistiskt håll.
Kyrkovalet den 19 september– en banger?
Valresultaten i kyrkovalet brukar vara hyfsat stabila, men även här syns trenden att klyftan mellan höger- och vänster ökar.
Sverigedemokraterna har ökat från 1% 2001 till 10% i valet 2017, och vänsterpartierna (MP och V) har ökat till 6% i valet 2017.
Övriga partier som ställer upp i Kyrkovalet har hyfsat stabila siffror över tid.
Nu är det inte så många av Svenska kyrkans drygt 5 miljoner röstberättigande som brukar rösta. Antalet röstande brukar vara lika många som är aktiva kyrkomedlemmar, mellan 10-15%. Tyvärr kan jag inte hitta statistik på valdeltagande fördelat på kvinnor och män, men med tanke på att fler kvinnor är aktiva i olika samfund borde det vara fler kvinnor än män som röstar. Konservativa å sin sida brukar gilla kyrkan, men kommer SDs kärnväljare, män med låg utbildning, att rösta i kyrkovalet? Och kommer vänsterpartierna, bestående av högutbildade kvinnor, att få fler röster? Det blir otroligt spännande att få se valresultatet.
Kyrkovalet splittrar än mer
Om den internationella trenden även gäller i Kyrkovalet kommer splittringen mellan vänster- och högerväljare bli mer tydlig i valet 2021. Sverigedemokraterna har då möjlighet att driva de frågor som är viktiga för sina manliga kärnväljare vilka finns framförallt på landsbygden och vänsterpartierna har möjlighet att driva frågor som är viktiga för sina kvinnliga kärnväljare vilka finns i städerna.
Om det blir så som jag spekulerar så kommer vi att få se att splittringen mellan kvinnliga väljare i städerna och manliga väljare på landsbygden ökar i Svenska kyrkan. Två tydliga läger kommer att bildas som är antagonister i frågor som gäller invandring, integration, konservativ nationalism, mångfald, arbetet för mänskliga rättigheter, miljö- och hållbarhet, kyrkans mediarapportering, kyrkans biståndsarbete, kyrkans dialog med andra samfund och religioner.
Församlingarnas och stiftens praktiska arbete drabbas
Besluten i kyrkomötet kommer få direkt bärighet på församlingarnas praktiska arbete och prästers lojalitet. Både präster på vänster- och högersidan, kommer att sättas på prov.
Det kommer även bli stridigheter om biskopsutnämningar. Inte minst kommer det att bli stridigheter om centrala frågor om kyrkans lära: är teologi en fråga om allmän moral eller en unik lära om Jesus Kristus som frälser människan från hennes synder?
Överkurs
Socialdemokraterna brukar ligga kring 30% och har länge haft majoritet i Kyrkomötet, men de tappar som sagt framförallt manliga väljare samtidigt som de blir starkare bland grupper som har utländsk bakgrund. Men dessa kan inte trummas till kyrkans vallokal eftersom de sällan är medlemmar i Svenska kyrkan.
Uttrycker man sig lite krasst så kan man säga att Svenska kyrkans medlemmar (ca 5,7 miljoner) främst är etniska svenskar där båda föräldrarna är födda i Sverige (ca 7 miljoner). Sällan sker inträde i Svenska kyrkan från de 3 miljoner som har utländsk bakgrund.
Och till sist: kring år 2004 lämnade de politiska partierna, utom Socialdemokraterna och Centern som båda får färre röster, kyrkopolitiken och samtidigt beslutade Sverigedemokraterna att satsa på kyrkovalet.
