Så himla glad man blir när det kommer en vetenskaplig nyhet där man känner att mänskligheten förs framåt. 8,8 miljader USdollar under 20 års tid har det kostat och vi får kika tillbaks på universums barndom. Jag misstänker att det är fler än jag som tänker att gubben i öst borde ha satsats på vettiga saker som vetenskap istället för på krig. Han är verkligen en looser på så många plan.
Vi andra låter det kittla i magen när vi ser universums storhet och tänker att kosmologi is da shit (läs: varför blev jag inte kosmolog???).
Varför är det svårt att mäta?
Ett kosmologiskt projekt har många utmaningar. James Webb plåtar i infrarött vilket kräver mycket låga grader (minus 223 Celsius) och jämna temperaturer. Var hittar man det? Jo, i L2. Det är den andra Lagrangepunkten och den ligger på en linje: solen, jorden, L2. Det finns fem punkter i vår närhet, L2 är den punkt där gravitationen från jorden och solen precis tas ut av centrifugalkraften. Om temperaturen är för hög så stör värmen från satelliten signalen som man vill observera. Satelliten cirklar runt L2 och nu har man äntligen lyckats plåta.
En annan fördel med James Webb är att exponeringstiden är så kort. Hubbleteleskopet tog fler veckor av exponeringstid för att skapa en bild. Nu kan forskarna få info mycket snabbare.
De 18 speglarna som blir teleskopet ser dessutom ut som vaxceller i bikupan, vilket känns mäktigt för mig som har bin.
Bilden
Tittar man noga på bilden så kan man se avlägsna galaxer som är uttänjda och verkar ligga på en osynlig bubbla av krökt rum-tid. Kanske är det en bubbla från Big Bang. Omöjligt är det inte. Ljuset som vi ser är 13 miljarder år gammalt. I dag råder det konsensus om att universum är 13,8 miljarder år gammalt.
För djupt religiösa människor som vill tro på kreationism (att någon gud skapat världen) är förstås bilden inte en vacker syn. Eller förresten, för de djupt troende hjälper varken logiskt tänkande eller rationella argument, de vill helt enkelt tro, så det spelar nog ingen roll vad bilderna visar, rätt svar finns i bibeln. De kan alltid kränga till det på något sätt såsom att Big Bang är skapat av någon gud. ’Den första röraren’. Det är ett av de klassiska gudsbevisen i teologin, som förstås inte har något vetenskapligt värde.
Inte mig emot att människor kan tro vad de vill. Problemet uppstår när de vill att vi alla skall ersätta vetenskapligt kritiskt tänkande med en religiös tro, eller då de försöker med tricket att teorier grundade i vetenskap kan jämställas med myter och tro. Eller att det är två likvärdiga system som vi kan välja mellan, så som det kan läras ut i vissa religiösa friskolor.
Konsekvenserna
Än så länge är väl bilderna mest till för att skattebetalarna skall känna att de får valuta för pengarna och motiveras till att lägga ytterligare pengar på kosmologi.
Förutom att kunna se långt tillbaka i tiden så kan vi lära oss mer om förutsättningar om liv på exoplaneter, svarta hål och galaxer som kolliderar. Trots att det är ett så stort projekt så kan vi inte på förhand veta vilka de viktigaste frågorna är som skall besvaras. För det är så forskning fungerar.
Johan Celsius – en man vi hart att tacka mycket för
Vid slutet av 1600-talet blev den teologiskt grundade världsbilden ifrågasatt. Teologer och präster som varit en maktfaktor att räkna med vid universiten fick nu sin tro ifrågasatt. Från medicinsk fakultet började cartesianska idéer att spridas. Den vetenskapliga revolutionen tog fart.
Teologerna såg inte med blida ögon på att deras särställning hotades. Utifrån Luthers lära och bibeln skulle de nämligen kontrollera att alla andra vetenskapliga discipliner inte stred mot Guds ord eller hotade kyrkan.
I Uppsala fick teologiska fakulteten landets präster att skriva på ett upprop där de krävde att kungen skulle stoppa de cartesianska idéerna, som de såg som kätterska. Teologerna inte bara motsatte sig de nya idéerna – de skröt vitt och brett om att de motsatte sig alla nyheter. Kungen gick emot teologerna och deras försök till censur. Teologerna fick samla sig till nya försök att motarbeta det som ifrågasatte deras tro och deras maktposition.
År 1697 fick teologerna ett tillfälle då Nils Celsius la fram sin avhandling i medicin ” De principiis astronomicis propriis”, där han åberopar Copernicus och Galilei och som byggde på cartesianskt tänkande. Teologiska fakulteten samlades i Uppsala domkyrka och anklagade Celsius för kätteri. Celsius avhandling skadade kyrkan och byggde inte på Guds ord. Celsius försökte argumentera med teologerna, men det var lönlöst. De hade ju Gud på sin sida! De vidhöll sin världsbild. Celsius försökte till och med använda teologiska argument. Men då svarade uppsalateologerna att det bara var högre teologer (teologiska professorer och biskopar) som fick diskutera teologi. I synnerhet bibeln fick enbart diskuteras inom teologisk fakultet. Teologi var för svårt för alla andra.
De cartesianska striderna var de längsta i Uppsala universitets historia. Under 25 år ställdes vetenskap mot religion och teologi.
Vi vet att teologerna förlorade. Men innan dess hade de sett till att ruinera Celsius och förstöra hans liv.
Teologerna fortsatte att hävda att dom skulle avgöra andra vetenskapliga discipliners riktighet. De fick dock retirera och innan de helt förlorade sitt vetenskapliga berättigande så blev det beslutat att de skulle avgöra om de andra disciplinerna använde bibeln på ett rätt sätt. De andra vetenskapliga disciplinerna rundade beslutet helt enkelt genom att inte hänvisa till bibeln i sina avhandlingar och studier.
Striderna bedöms som de viktigaste i svensk akademisk historia. Dels för att modiga naturvetare som Nils Celsius tog strid mot de mäktiga teologerna, dels för att vetenskaplig frihet är den mest centrala principen i vetenskapligt arbete. Varken kyrkor och präster, näringsliv eller politiker skall styra vetenskapen.
Så gick det till när prästerna och teologerna fick minskat inflytande över vetenskapen och samhället i stort. Prästerna och teologerna kunde inte lägre åberopa att de hade extra ordinära insikter på grund av sin tro på en gud eller på vad som står i bibeln.
Gradvis förlorar kyrkan och prästerna sin makt över resten av samhället och teologerna får nu utöva sin makt blott i församlingar och inom de teologiska fakulteterna.
Till sist: en del teologer eller präster vill gärna göra gällande att teologi skulle var komplicerat eller svårt. (indirekt hänvisar man till samma argument som användes i domkyrkan när Nils Celsius kättarförklarades). Men, teologi är inte komplicerat, det är bara ett annat sätt att tänka. Det som däremot kan vara lurigt är att teologer kan glida mellan en teologisk världsbild där bibeln och tron står i centrum och ett vetenskapligt förhållningssätt. Dom brukar säga att de byter mellan två hattar: ’nu har jag trons hatt på mig’, respektive ’nu har jag den vetenskapliga hatten på mig’.
Själv skänker jag alltid en tacksamhetens tanke till Nils Celsius då särskilt viktiga och mäktiga vetenskapliga resultat såsom James Webbs bilder från tidens begynnelse presenteras. Ibland tänker jag på hur fattigt vi skulle ha det om teologerna vunnit striden mot vetenskapligt tänkande. Vissa strider måste bara loosers förlora, både idag och förr i tiden. Men som så ofta är det en fråga om tid.
