En intressant spänning inom kristendomen är dess förhållandet till grekisk filosofi. Konflikten uppstod tidigt och spänningen syns än idag mellan olika teologiska falanger. På ena sidan finns de teologer som tyckte att det var ett misstag att använda grekisk filosofi (framför allt Platon och Aristoteles) för att forma kristendomens lära och världsbild. På andra sidan finns de som tycker att grekisk filosofi och kristendom inte innebär en motsättning.
Tertullianus, (född kring 160 och död kring 225) var en tidig kristen teolog från Karthago i Tunisien. Han menade att grekisk filosofi var av ondo, den hjälper inte kristendomen.
En annan tidig teolog var Justinus Martyren den andre (född kring 100 och död kring160), var av motsatt åsikt. Han var född i Palestina, men dog i Rom. Han menade att grekisk filosofi var kompatibel med kristen tro och att grekisk filosofi kan berika utformandet av kristna dogmer och läror.
Martin Luthers uppgörelse med framför allt aristoteliskt tankegods inom kristendomen var så djupgående att kristendomen delades. Han menade att kristna måste söka sig tillbaka till bibelns budskap, han var i långa stycken kritisk till inblandningen av grekisk filosofi.
De grekiska elementen i kristendomen rör inte enbart frågan om metod (att samla in och systematisera ett material för att beskriva det) utan även om teori (att med hjälp av vetenskaplig logik och rationalitet pröva om något är sant eller falskt, rimligt eller orimligt).
Apologeter (man brukar kalla de teologer som till exempel vill bevisa att religiös tro är sann, att uppståndelsen har skett, att guds närvaro i nattvarden är reell, att frälsning till evigt liv kommer att ske och att övernaturliga under kan ske i denna värld för just apologeter) tillhör de delar inom kristendomen där religiösa myter ses som vetenskapligt sanna.
Jesu budskap och de första församlingarna – något annat än den kristendom vi möter idag
Ser vi till Jesus och hans lärjungars budskap så var de inte influerade av grekisk filosofi. De delade en judisk världsbild och de stod för en kontinuitet med det judiska. Dock, den samtida judiska tankevärlden var sedan 300-talet f v t påverkad av hellenistiskt inflytande (Hellas= Grekland) och det fanns därtill en spänning mellan den hellenistiska och den inhemska judiska kulturen i dåtidens Palestina. I dag tänker vi kanske inte så ofta på hur Jesus och hans lärjungars världsbild såg ut; dock får vi inte glömma att kristendomens ursprung och de första församlingarnas tid är i en judisk kontext.
Under den tidiga kristendomens tid fanns det ett drag av att religionen var inriktad på det fördolda, det hemliga, mysteriet. På liknande sätt som andra mysteriereligioner vid den tiden så var man tvungen att först genomgå initiationsriter för att sedan få döpas innan man fick del av hemligheterna i religionen. Precis som andra mysteriereligioner var kristna inriktade på en gudomlighet som uppstått från det döda, och som gav de troende hopp när de misströstade och gav dem ett särskilt beskydd i detta liv och i nästkommande. Några andra mysteriereligioner är till exempel den kring guden Dionysos, vinets gud. Han dör, men uppstår alltid i en ny och starkare skepnad. Han liknades vid en vinranka som beskärs, men nedklippningen dödar inte, utan gör att han växer sig ännu starkare. I Isiskulten väcker gudinnan Isis sin make Osiris till liv efter att han varit död. Hon är människans särskilda beskyddarinna. Modergudinnan Kybele väcker sin älskade Attis från döden. På samma sätt som kristna samlades anhängarna i dessa mysteriekulter i hemlighet och utförde ritualer till minne av den döde guden som återuppstått.
Vad hände?
Att kristendomen inte förblev en sekt inom judendomen och i stort lämnade mysteriekultens hemliga form har framför allt att göra med två större händelser.
Det ena är att de första församlingarna i Jerusalem bestod av både arameisktalande och grekisktalande judar. Det fanns tidigt en koppling till en judisk-grekisk kontext och inte ’bara’ till en inhemsk judisk tankevärld. (Att de grekiska influenserna var starka syns också i att nya testamentet är skrivet på grekiska.) I en annan tidig kristen församling i Syrien, Antiochia, var de grekisktalande i majoritet och de började rekrytera även icke-judar som medlemmar.
Snart uppstod frågan om dessa icke-judiska medlemmar skulle hålla den judiska lagen eller inte? Det gällde de 613 bud och förbuden som finns i Torah och som sammanfattas av de tio budorden.
Paulus, ni vet han från Turkiet som mötte den uppståndne Jesus på väg mot Damaskus och som blev en hängiven anhängare, var helt och hållet övertygad om att frälsning kommer människan till del genom tron på Jesus offerdöd, inte genom att hålla de mosaiska buden. Paulus riktar särskilt in sig på de ceremoniella judiska renlighetslagar om regler kring ren-oren mat, manlig omskärelse och renlighetsföreskrifter och menar att kristna inte behöver följa dessa lagar. Att följa de halakiska reglerna, som de kallas, är onödigt för kristna. Nu var ett av de första steget taget från att vara en sekt inom judendomen, nu börjar kristendomens resa mot att bli en egen religion.
Grekisk filosofi – är den en belastning eller en fördel för kristen tro?
Det andra som har betydelse för att kristendom blir en egen religon handlar om att kristna teologer tidigt började vända sig till grekisk filosofi för att utforma lärosatser. I och med detta tog man ett steg bort från dels mysteriekulten, dels från den judiska teologin och började i stället transformera kristendomen mot att bli en filosofisk lära bland fler andra.
Debatten om nödvändigheten av att använda grekisk filosofi inom kristendomen har böljat fram och tillbaka ända sedan dess, under hela kyrkans historia har åsikterna gått isär om grekisk filosofi. Än idag är synen på den grekiska filosofins vara eller icke-vara inom kristendomen en vattendelare för olika falanger. Synen på grekisk filosofi ligger till grund för att de stora riktningarna (katolicism, ortodoxi, protestantism och orientalisk kristendom) splittrades och innebär att de inte kommer att enas och samlas under ett paraply, med en ledare och en dogmatik.
Det är intressant att följa kristendomens historia från en liten sekt inom judendomen till att bli en egen religion. Där judiskt-hellenistiskt arv från Jesus och de första lärjungarna tillsammans med Paulus övertygelse om att icke-judar inte behöver följa judiska regler spelat avgörande roll för hur innehållet i den nya religionen gestaltas. Anammandet av grekisk filosofi har på ett sätt hjälpt teologer att systematisera tron, men å andra sidan har de vetenskapliga anspråken sällan övertygat andra än de redan övertygade. Den grekiska filosofin har otvetydigt påverkat innehållet i kristendomen, men den har å andra sidan också lett till djupa splittringar mellan olika kyrkofamiljer.
