Som alla nog vet har jag mina sultanska rötter i Västergötand och i Göteborg så därför tänkte jag att det blir ett par bloggar om helgon även från dessa platser. Sen får vi se om det blir helgon från Stockholm och Värmland också framöver.
När man läser om äldre tiders helgon slås jag av att de kvinnliga helgonen och martyrerna i så stor utsträckning är utsatta för systematiskt våld av män och att män tar alla de resurser som finns dem till hands (lagstiftning, andra mäns lojalitet etc) för att utöva våldet. På ett sätt är det bra att kvinnor stått emot, sagt emot och inte vikt ner sig för mäns val att utöva våld mot dem. På ett annat sätt är helgonkulten tragisk eftersom kvinnorna får en otroligt upphöjd position tack vare att de varit offer för mäns våld. Än mer tragiskt är att det finns så lite som gjorts för att hantera problemets orsak: nämligen männen.
Min personliga uppfattning är att mäns våld mot kvinnor och barn, men även mot andra män, är ett av vår tids största samhällsproblem. Därtill är unga flickors psykiska ohälsa av pandemisk art. Båda behöver få en snar lösning. Min uppfattning är att kvinnor skall lämna våldsamma relationer och att barn skall skyddas. Jag tycker också att vi i samhället behöver göra något åt själva grundproblemet, det vill säga mäns val att använda våld mot kvinnor och barn.
Det var lite statement om hur jag tänker om mäns våld. Nu över till de västgötska helgonen. Men först lite historiska fakta. I början kunde lokala biskopar utse helgon och martyrer (de som valt att gå i döden för sin kristna tro). Det var först på 900-talet som kyrkan började centralisera kanoniseringsprocessen. Tidiga helgon som utnämnts av lokala biskopar räknas därför inte som kanoniserade.
Elin av Skövde och Elisabeth Hasselblad
Elin av Skövde, även kallad Sankta Helena, kallas Västergötlands skyddshelgon och är knuten till både Skövde och Götene. Hon levde på 1100-talet och utnämndes troligtvis till helgon av en svensk ärkebiskop. Elisabeth Hesselblad föddes i slutet på 1800-talet i Hudene men flyttade till Skövde innan hon gjorde internationell karriär. Hon helgonförklarades av katolska kyrkan 2016.
Elin var av förmögen släkt och när hon blev änka verkade hon i samhället genom att hjälpa fattiga till ett bättre liv. En av hennes döttrar var gift med en mycket våldsam man som valde att misshandla dottern. Enligt sägnen led dotterns tjänstefolk med henne och dräpte den onde mannen. Hans släktingar menade att det var Elin som dödat mannen, men hon nekade. Släktingarna dödade Elin när hon var på väg till kyrkan i Götene. Elins familj begravde henne i nuvarande St Helenas kyrka i Skövde. Enligt legenden dödades hon 1 augusti, men den dagen var upptagen av St Olof så Elin firas i Skara stift den 31 juli. Än i dag firar vi namnsdag för Elin och Helena den 31 juli till minne av helgonet Elin. I Västergötland finns många iordningsställda Elin-källor, där troende menar att det sker under och där människor offrar till och ber om beskydd av henne.
Elisabeth kom från mycket fattiga förhållanden och hennes föräldrar hade många barn. Tidigt fick Elisabeth ta ansvar och det var länge hon som försörjde familjen. Henens pappa klarade inte av sina företagsverksamheter och hamnade ofta i konkurser. Elisabeth drömde om att bli läkare och tog först en sjuksköterskeexamen. Hon flyttade till New York och genomgick läkarutbildningen men fick inte legitimation på grund av ’obotlig sjukdom’. I New York konverterade hon till katolicismen och senare blev hon nunna. Om hennes pappa hade svårt att driva verksamhet var Elisabeth tvärt om. Hon var entreprenör och mycket innovativ. Efter en period i New York flyttade hon till Rom och startade den svenska grenen av Heliga Birgittas kloster. Hon förde också tillbaka klosterverksamheten till Birgittas hus i Rom och utökade verksamheten internationellt. Birgittakloster finns nu i ett 50-tal länder, vilka många har fått besök av Elisabeth. Hon startade även två Birgittakloster i Sverige. Även Elisabeth fick hantera män med stort våldskapital som spridit död och förgörelse omkring sig. Under andra världskriget gömde hon judiska flyktingar i klostret i Rom. Hon ställde i ordning en provisorisk synagoga så att de gömda fick möjlighet att utöva sin religion. Handgripligen hindrade hon den tyska ockupationsmakten från att ta sig in i klostret och räddade därigenom många liv. För sina hjältemodiga insatser har Elisabeth (postumt) fått utmärkelsen ’Rättfärdig bland folken’ av staten Israel. Hon har också utnämnts till kommendör av Nordstjerneorden.
Torsten och Brynolf Algotsson
Torsten är ett lokalt helgon knutit till Lilla Bjurums gård mellan Lerdala och Götene. Här finns resterna av ett kapell och en helig källa. Torsten var en fattig men duktig vallpojke och mycket from. Varje dag läste han sina böner när han vaktade djuren. Varje kväll kom alla djur tillbaka, inte en enda försvann. Herrn i huset, en våldsam sådan, gillade inte Torstens mumlande och knäfallande så han dödade en tjur. När Torsten kom hem på kvällen fattades ett värdefullt djur och bonden anklagade Torsten för stöld och dödade honom. Precis på den platsen där Torsten brukade knäfalla och be.
Mannens fromma fru gillade dock inte makens våldsamma dödande av Torsten och tjuren. Hon sa att Torsten nu var hemma hos Gud. Den elake mannen svarade Torsten var lika död som tjuren och inte alls hos Gud i himlen. Då reste sig tjuren och ställde sig på sina klövar och råmade. Efter mannens mord blev djuren på gården aldrig sig lika igen, de blev sjuka och många dog. Vattnet vid Torstens källa skall vara särskilt bra för djur. Sjuka djur blir mirakulöst friska då de dricker av vattnet.
Brynolf Algotsson kom från en förmögen släkt, han är född i Ryda socken. Han läste under 18 år i Paris, framför allt juridik, innan han återvände till Skara och sedermera blev biskop. Algotsson räknas som en av de mest innovativa och driftiga biskoparna som Sverige haft.
På sätt och vis hanterade han också mäns våldskapital, med dåtidens mått mätt. Han skrev den berömda ’Biskops Brynolfs stadga’ där dråp, misshandel och äktenskapsbrott renderar straff och böter. Han verkade för att fler skulle läsa utomlands och ordnade ett hus i Paris där pojkar från Västergötland kunde bo medan de läste på universitetet. Han byggde om Skara domkyrka och inrättade en katedralskola i staden Han byggde om Läckö slott vid Värnen, vilket fungerat som biskopssäte ända fram till Vasatiden.
Brynolf Algotsson räknas som en av medeltidens främsta stilistiker och hans officier (speciella böner) räknas som mycket vackra. Ett av dem handlar om Elin av Skövde. Den texten lär ha inspirerat Birgitta Birgersdotters, Heliga Birgitta, teologiska verk. Han är begravd i Skara domkyrka och många under lär ha inträffat vid hans grav. Bland annat lär Birgitta haft en viktig uppenbarelse vid hans grav. Han hann aldrig att bli helgonförklarad av påven, bara saligförklarad.
Om ni är i Västergötland finns det många intressanta platser att besöka som är viktiga för att förstå vår historia. Många av oss besöker gärna kyrkor, men vi får inte glömma att mycket av kulten skett/sker på andra platser, som till exempel vid källor. En av Elins källor ligger på nuvarande Arla industriområde i Götene, men skall vara iordningsställd. En annan källa är förstås Husaby källa. Läckö slott är alltid lika mäktigt att se. I dag tycker vi kanske att Läckö slott ligger off, men på medeltiden var den ett viktigt stopp på väg till Nidaros då man gick sina vallfärder.
