Judendomen räknar sin tid efter månen och därför infaller inte de judiska högtiderna på samma datum. För att högtiderna skall behålla sin plats på rätt årstid skjuter man in en skottmånad med jämna mellanrum. Dagen räknas från solnedgång till solnedgång, det betyder att högtiderna inleds kvällen dagen innan och varar sedan till sista festdagens kväll. I äldre tider tände man eldar i Jerusalem för att markera att nymånen setts, men i takt med att judar flyttade så fungerade det inte längre. Då införde rabbinerna en ordning om att judiska församlingar utanför Israel skall fira helgdagarna i två dygn för att vara på den säkra sidan. I vår digitala värld så tar man istället hjälp av appar så festligheterna firas när de ska.
Så länge tempelkulten fanns kvar firades högtiderna i Jerusalem, men med tiden har firandet förlagts i hemmen och i synagogorna. Man kan säga att det finns en gemensam ram för hur firandena skall gå till men helgritualerna följs i varierad grad bland olika judiska grupper.
Chanukka – en invigningsfest
I judisk religion är Chanukka en av de stora helgerna. Helgen firas i november-december och firas till minne av återinvigningen av templet i Jerusalem år 164 f.v.t.
Efter strider då templet förstördes var ljusstaken i templet, som symboliserar Guds ljus, släckt. Den sjuarmade ljusstaken, Menoran, skall brinna konstant. Menoran är en av de absolut viktigaste symboler för judiskt liv och finns bland annat i Israels riksvapen, och på flaggan. Myten berättar att man genast började leta efter olja så att man kunde tända Menoran igen, men man hittade bara olja som skulle räcka en dag. Eftersom det skulle ta åtta dagar att framställa ny tempelolja var verkligen goda råd dyra. Då sker ett mirakel: oljan räcker i åtta dagar!
Så under Chanukka firar man både befrielsen av Jerusalem, templet och Juda och undret med oljan. Ljusstaken som man då använder heter chanukkia och har 8 ljus, ett för varje dag som oljan räckte, plus ett nionde ljus som kallas shamash, hebreiska för hjälparen, ljuset man tänder det andra med. Shamas brukar var lite högre än de andra åtta ljusen.
Festen är en ljusfest som firas under den tid på året då det är som mörkast och då man behöver påminna sig om att vi behöver sprida ljus. Varje kväll under åtta dagar tänder man ett ljus och det är mycket kalas. Man firar sin frihet och självständighet och hyllar de stridandes hjältemod. Maten man äter är förstås friterad i olja, som till exempel syltmunkar. Barnen kan få speciella snurror, sevivon, en peng eller presenter. En del firar Chanukka som en motvikt mot den kristna julen och i vissa judiska hem finns till och med en gran som skämtsamt kallas för chanukkabuske.
En av de äldsta judiska föremålen vi har i Sverige är en chanukkia från 1700-talet som står i stora Synagogan i Stockholm. Annars är den äldsta anteckningen om judiskt liv i Sverige från 1557. Det är ett judiskt namn på en läkare som kallats till Gustav Vasas hov. 1775 grundades den första judiska församlingen i Sverige. Det är i Stockholm. 1776 anläggs den första judiska begravningsplatsen i Aronsberg i Stockholm. 1780 finns en anteckning om att det finns en judisk bosättning i Göteborg och 1808 invigs en synagoga i Göteborg. 1871 grundas Malmös Judiska församling och året efter anläggs en begravningsplats.
1838 upphävs judereglementet som införts 1782. Först 1860 har judar rätt att bo och äga fastigheter var som helst i Sverige. Men det dröjer till 1870 innan judar får fullständiga medborgerliga rättigheter och 1951 införs religionsfrihetslagen i Sverige som ger alla rätt att utöva sin religion, eller avstå om man vill det.
Att fira ljuset och kampen för frihet och självständighet och att fira miraklet att oljan räcker fast den mot alla odds inte skulle det är verkligen en lika härlig som viktig festlighet så här under den mörkaste tiden på året. Särskilt viktig är festen under tider då politiker och andra grupper vill inskränka friheter och självständigheter. Då kan det vara bra att påminna sig om miraklet, att ljuset alltid kommer åter!
