Det finns en mycket enkel förklaring till varför jag älskar just röda adventsstjärnor i fönstren kring årsskiftet. Det är den färgen som syns bäst i skymning och eftersom jag gärna vill bli lite gladare till sinnet och piggare under den mörka tiden så tar jag till den hjälp jag kan få. Men vore det inte bättre med en stilenlig vit stjärna? Skall inte advent- och jultid vara vit?
Rött är annars ett ord som är mycket lika inom de olika indoeuropeiska språken. Vissa uppgifter gör gällande att röd är det ord som ligger i topp om man kollar på vilka ord som är mest lika.
Politik, överklass, hus och jul – rött ska det va!
I västerländsk kultur symboliserar rött starka känslor: kärlek, kraft och energi. Politiskt förknippar vi i Europa rött med revolution, socialism och kommunism, i USA är rött däremot en symbol för det konservativa partiet, Republikanerna, så helt entydig är inte betydelsen av rött inom politiken.
I Japan är rött förknippat med solen, i kombination med vitt är rött en symbol för glädje och lycka. I Kina används rött vid festligheter och innebär också glädje och lycka. I andra asiatiska kulturer är rött förknippat med rikedom. Men hur blev rött en statusfärg i Sverige?
I Sverige var förr röda hus högstatushus, rött var en överklassmarkör, man ville efterlikna det dyrbara teglet. Nu är röda hus mer en symbol för det svenska, den lantligt belägna stugan med vita knutar vid en liten insjö med en liten brygga och en gullig liten träeka. Här har betydelsen av röda hus förändrats genom tiderna; från att symbolisera rikedom och makt har röda hus blivit en symbol för vanlig svensk folklighet.
Om förr röda kläder var förknippade med makt och rikedom så är röda kläder idag inte så vanliga, förutom på tomtens och nissarnas kläder plus allt julpynt. Den ekonomiska eliten som idag vill signalerar rikedom tar hjälp av andra symboler än purpurfärgad sammet. Jag gillar fenomen som lever kvar genom århundraden. Fast vi inte tänker på dem finns dom där. En röd sak som levt kvar för att markera status för eliten är den röda mattan. Vem som får gå på mattan skiljer VIP från oss vanliga; olika klasser har olika villkor för var vi får gå.
Kristendomen och färgen röd? Nej, vitt ska det va till jul! Eller?
Om de flesta av oss använder rött under advent och jul för att pynta hemma, ett arv från när rött var en överklassmarkör, så används inte rött under advent eller på julafton eller juldagen i kyrkorna. Till skillnad från många asiatiska kulturer och religioner har färgen röd en annan betydelse i kristendomen än glädje, lycka och rikedom.
I vår luterska tradition använder man bara fem färger för att symbolisera olika aspekter av kristendomen. Färgerna är svart, vitt, blå/violett, grönt och rött.
Den röda färgen har två symboliska betydelser i kyrkan och används bara under fyra tillfällen under kyrkoåret. Den röda färgen är för det första en symbol för den Heliga ande. En ande kan ju vara svår att avbilda, så i kristendomen får en duva symbolisera den Heliga anden. Om ni ser ett färgat kyrkfönster med en duva avbildad så är glaset runt duvan ofta rött. Under pingst och annandag pingst är temat den Heliga Anden och den liturgiska färgen är röd..
Den röda färgen är för det andra martyrernas färg, de som offrade sitt liv för kristendomen skull. I början av kristendomen så firades en rad dagar till minne av martyrer, apostlar, helgon och änglar. Kyrkoåret var fullt av änglafester, helgon- och apostlafester samt martyrfester. I och med reformationen bantades dessa dagar ner. Kvar blev fyra söndagar, varav två är röda. Dels Martyrernas dag eller Stefanos dag som den också heter och som firas annandag jul (den enda dagen under advents- och jultiden då rött används i kyrkan, men då i betydelse offra sitt liv), dels Apostladagen som firas 15 veckor efter påsk och då apostlarna Paulus och Petrus firas och då den liturgiska färgen är röd.
Så fyra dagar är röda i kyrkan: Pingstdagen, annandag pingst, annandag jul och apostladagen.
I vår luterska kyrka samlades helgonfesterna ihop till början av november, Alla helgons dag, och änglafesterna samlades ihop till den helige Mikaels dag som firas under hösten. Då används vit färg. Men, ett litet helgon, en martyr, dröjer sig kvar och firas i kyrkorna, trots reformationen. Hon har dessutom en egen dag.
Den 13 december firas helgonet Lucia. Det har hon gjort sedan medeltiden i både östliga och västliga kyrkan. Lucia har många olika historiska rötter, men i kyrkan är hon en martyr, det är därför hon har ett rött band runt magen. Enligt den julianska kalendern är årets mörkaste natt den 13 december. Vi gick ju över till den gregorianska kalendern på 1700-talet och firar vintersolståndet den 21 december, men Lucia hänger envist kvar den 13 december, trots reformation och tros byte av tideräkning. Det känns som att helgonet Lucia kommit in ’bakvägen’ i Svenska kyrkan. Kyrkans centraladministration tycks inte rå på Lucia. Martyrfesten kring Lucia ingår ju inte i kyrkoåret, men det är många som håller fast vid och firar Lucia i kyrkan ändå. Vi får se om martyrfester och helgondagar utökas i kyrkoåret längre fram, då borde Lucia ligga bra till. Jag tror inte att kyrkan byter till röd liturgisk färg den 13 december utan behåller adventfärgen. Men här kanske den bästa av läsekretsar känner till hur det förhåller sig i vårt avlånga land.
Under juldagen är färgen vit, som är glädjens färg. Under de fyra adventsöndagarna är färgen antingen vit eller blå/violett. Annandag jul är som sagt röd och trettonhelgerna efter jul är antigen vita eller gröna. Hugade kärlekspar som vill ha röd liturgisk färg under sin vigsel, eftersom man tänker att rött är kärlekens färg, möts säkerligen av ett vänligt men bestämt nej. Äktenskapet kanske går bättre om man får hjälp av en helig ande, men det är definitivt inte ett martyrium där endera parten ska offra sitt liv. Brudpar får hålla till godo med det vita, med kärlek och glädje, om de vill vigas i kyrkan.
I vår tradition är julen alltså både röd och vit, både i kyrkan och hemma.
